Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt är i stället för de gamla benämningar ne kyrkones äldste,
kyrkans sexmän, kyrkovärdar ... det andra, att de göra
te-grepp i verldsliga embeter”, ty förbrytelser mot eder- oob
sabbatsbrotts-plakatcn lydde under verldslig dom. (Jngeftr
vid samma tid inrättades äfven kyrkoräd i Åbo stift af biskop
Gezelius ; huruYida de fnnno mera nåd inför regeringens ögon^
är mig obekant. Hen 1686 1rs kyrkolag innehåller derom
ingenting. Man ser häraf, att lekmännens deltagande i
kyrkotuktens ntöfvande alldeles ieke motverkats af presterakapet>
ntan tvertom troligen utgått derifrån. Huruvida det någonsin
varit öfverlemnadt åt allmän sockenstämma, torde doek
be-tviflas, ty derom finnes ingenstädes något uttryckligt
föreskrit-vet, bvaremot på många ställen, både före och efter
privilegiernas utgifvande, det stadgandet förekommer, att vissa
bland åhörarna skulle utses, som med kyrkoherden skulle
bandhafva kyrkotukten. Svårare fall skulle hädanefter, som
hittills, underställas prosten oeh domkapitlet. Lekmännens
deltagande i kyrkans ekonomiska oeh andra verldsliga
angelägenheter var urgammalt, oeh utöfvades, såsom vi of van å
förbigående antydt, genom särskilda dertill utsedda
embetsman, måhända oek genom allmänna sockenstämmor*).
Här-öfver, liksom öfver kyrkodisciplinens handbafvande, förde,
utom domkapitlet, prosten närmaste uppsigt, till hvilket
ändamål särskilda ”Probstetiog” voro anbefallda, såsom ofvanföre
är nämdt.
Forsamlingarnes gamla, redan i landskapslagarna
stadgade rätt att sjelfva välja sina själasörjare, med förbehåll
att den valde skalle af biskopen pröfvas oeh godkännas och
sedan af honom i embetet insättas, erkändes i
kyrkoordningen. Men författningarne från denna tid innehålla eljest
stridiga stadganden härom. Veste rås Ordinan tia af år 1897
innehåller, att biskoparne skola ”besörja sochnekyrckior, tå thè
löse äre”, dock med det vilkor, att om de tillsätta ”obequemme”
prester, konungen må utdrifva ”then obequemme, och
be-sorgia kyrekiona medh then, som bequemb är”$ deremot nfim-
*) bfirom en uppsats af A. E. Knös i ”Tidskrift für Svenska
Kyrkan”, 1849 h, i. sid. 9 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
