Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•eb dennauugdew gir ej utan eo tyst oeb ?arin frid&helsning
forbi skaldels obemärkta boning.
1 Dét’ nästa ateget förer om till en graf. På. den enklä
minnesstenen läsa vi elt dyrt och vördadt Aamn: dét är Geijers
hvilorum. Lång tid torde förrinna, innan Norden äter får
blicka på hans like, och val kan Sveriges ungdom vid den
gröna kallen spörja i folkvisans ord: Men hvem skall föra våra
rnnor så vål med den åran? Men Geijer har lefrat för
mycket och for stort ibhnd oss för att sörjas såsom en död utan.
Anno är han, och länge skall han förblifva det, det svenska
folkets lärare, såsom nyss en anmälare af hans Samlade Skrifters
första del i denna tidskrift vältaligt uttryckt sig. Ja väl är
hån oss : alla .en. lärate, ej blott i forntidens dunkla minnén.,
ulan ock lför stundens trångmål och framtideos hopp, och väl
är hans namn egnadt till en dyr lösen för den svenska
ungdomen, en stor föresyn i den himlaburnä konsten att älska hvad
helst är kärlek, värdt, att i striden för sin kärlek trotsa hatet,
lämskbeten ock smädelseA, och en ledande vårdkas på
stridsfältet, der egoismens och partisinnets mölnstoder så ofta dåra
vått öga och hindra oss att urskilja våra rätta vänner från
våra rätta fiender.
’Den tredje of de skriftställare, som enligt vår mening
ntöfvat en väsentlig inflytelse på den närmaste samtiden, är
den, af .hvars talrika skrifter vi satt några framför närvarande
afhandling. Vi hade ej ämnat att göra hans sednsst utkomnå
arbete.till föremål för én kritik, emedan vi ansågö det såsom
det sista .förklingande återljudet af ett diktarskap, rikare på
blommornas färgprakt än på mögnade frakter, étt forfatter*
skap^ Som dessutom redan kade nätt sin kulmination innan
denna tidskrift började sin verksamhet. Men; vi hafva till en
eådan granskning earbålkt en uppmaning, hvar» hörsammande
▼i ej hafva rätt att undandraga oss. För att likväl med nå*
gon grad af klarhet kunna bedömma arten oeb betydelsen af
detta’arbete, måste vi kasta en. och annan blick på hans för*
fattarskap i allmänhet, och vi hafva derföre lagt framför, oss
några .af de verk, bvilka vi för detta ändamål ansett vara
vigtigast.
Alltsedan Helvetius har, såsom bekant, det menskligå
tankearbetet fötnåmligast rört sig kring péraonligkåten .ock
dess sedliga berättigande, och vi känna alla utgången af perr
sqnlighetsbegreppeU första försök att i statslifvet göra aig
gällande. Med återvändandet af den gamla
sambälbohdningens former och religiösa lagbestämmelser bröt sig det
sublimerade jagets philøsophi i en theosophbk mysticism, som är
dep jordmån, bvarur de så kallade romantiska skolofna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
