Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till de minsta orten Uppgifterna måstesamnUnletas ar em
otalig feiäägd spridda källor ech kun na sällan bringas idefe
form, att de blifva af allmänt intressei Förf» haf sökt att
apptago alla i något afseende, vare sig genom storlek,
åbygg-had eller Rörelse märkligå orter, med uppgifter om tiden för
deras anläggning, produktion o. s. v., oeh om han ej lyefcats
att i denna del gifva all den fullständighet oeh-pålitlighet ät
sitt årbete, som man skulle hafva kunnat önska, så Är man
Också ej glömma att bad, särdeles hvad Örebro län angår,
varit nästan utan föregångare. Hvad man finner mest
oväte-tadt är att förf. i afseende på sina uppgifter em girdatoes
fsrdiia oeh närvarande égaré så ofta utplånat allt indi Vidaelit,
ech blott anför* att stället tillhört den eller den slägten, eller
en Horn o. s. v., men om nu denne ene råkar vara
Hiks-marsken Gustaf Hora*), så skulle man nästan kunna ty eka,
dtt han blifvit med någon sid vördnad omnämd. Dö
eggildo-tnar, som ej äro fidéik ommiss er, kanna dessutom i alhriänhfct
ej sägaé tillhöra någon viss slägt, då de flesta éiömoftåét
gått noder klubban 4 oeh blott de fildire adelige stamgodsen
kunna sägas llafvå tillhört vissa slägter.
Endast ett väsentligt element har ref. nästan helt och
hållet saknat. Öet är det etnografiska, eller framställningen
åf fölkets utseende, lynne, léfnadssätt, bildningsgrad o. 8. v.,
bvati väl vissa egenketér beroende på olika härkomst änha
torde qvärsfå, t. ex. norra delen af Örebro län, hvilken först
i början äf 17:de seklet bebyggdes af inflyttade finnar.
Emellan bergä)agernås oah slattbyggdens invånare torde också
några väsentliga olikheter förefinnas, soin fortjent att antecknas.
Slutligen skulle ref. vilja anmärka, att förf. aUt för
sparsamt angifvit sina källor, och att hans historiska uppgifter
ofta äro mer än nödigt obestämda i uttrycket, hvarigenem
framställningen förlorat i objektivitet:
Emedan ref. anse* detta fötétag i sin art vata ibländ dé
stöHta Oeh vigtigastc i sotU ubder Senare åren blifvit påhö*>
gynta, har bad utan förbehåll fråmställt sind anmärkningar
Tid planen för detsamma, i förmodan att arbétét sknllé vinna
både i inre värde och i afsättning, om behörigt afseentfé
derå fastades u åder utarbetandet af fortsättningen, bror*
fullbordan oeh föHkonmände ingen mer än han kan öntåkå.
*) Jfr Beskr. em Westerås län s. 128.
C. ti. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
