Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g. 2ft) lofvade, all prestsøner skullt efter doglighet ock
för-fjenst banna vinia befordran aj blott i kyrkans ntan oeh i
Mena emfeeten. Förbudet all utan dom inman* prestar I
bable ois Iräckes Ull lärare och lärjungar rid akademier,
gymnasier oeb skolor, ocb undantaget, om de grepes i bar ger»
ÉMng, är ulelemnadt (§. 24). Hvad som stadgas om seekanr
stämmor (§. 23), hafve vi ofvan omtalat
Genom dessa privilegier hade således ej blott preslernas
toner ocb boställen samt kyrkornas inkomster Mifvit
skyddade mod all den kraft oeh verkan ett kungligt förbud mot
missbruk den tiden ba^e, utan ock åtskilliga bestämmelser
gjorda rörande kyrkostyrelsen oek biskoparnes myndighet.
Dock upphörde ej derigenom alla ; olagligheter. Isynnerhet
vid prestkalls tillsättande synas oerdningarne hafva fortfarit,
fastän domkapitlen numera någon ging lemnade de bögadelign
«nfcommcndaUonshrefven utan alseende; men de kungliga ”pro»
nftotorialerna”, som Christina i privilegiernas 17 g. uttryck*
ligen förbehållit sig, kunde ej så lätt förbises} ook
drottningen begynte iftren att gifva expectancebref på pastorater»
bvaräfver pr est er skåpet vid 1632 års riksdag klagade, ock
fiek löfte om rättelse derutL Hvad $. 24 stadgar om att
presler först skulle anklagas inför sin biskop, bade kunnat
åstadkomma bvaijebanda tyister .med den veridsliga makten,
bvarföre man också inom prästerskapet ansåg denna paragraf
bnköfva förklaring, så att kvarken rättvisans gång sknlle
him-dras, aller presler för ringa saker, sam lätt kunna biläggas,
onödigtvis dragss inför verlddig rätt.
Carl Gustaf stadfästade presterskapets privilegier,
"ebum-Vfil trögt”, ocb med dot förbehåll, att, om en eller annan
punkt framdeles fordrade någon förändring, konungen då ville
hafva sig förbehållet, att förklara sig deröfver, så som kan
befinner skäligt. Äfvee Carl Gustaf tillät sig olagligheter vML
prestsysslors tillsättande, så att redan utnämda oek installerade
kyrkoherdar fingo vika för hans krigsprester. Under hans
tid begynte man att med större ifver arbeta på
kyrkoordningens förbättring. Detta var en efter Upsala möte
oupphörligt återkommande angelägenhet, som. nämnes i mångt
riksdagsbeslut; men verkställigheten hadc mött många tvårig»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
