Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afvagningsr, söm ftiC amstfittt aller låtit aoståHa, och ht Ukas
resultater teföras å deo i koat vlkomaafede generalkartan,
kønna «tao tvifvel afven att gifva deona ett betydligea dkadl
intresse.
Da« utkomna delea böljar med en allmän ofrmigt af
tingslageta naturbeskaffenhet, hvarttr vi tillåt* esa att anföra
ett par uppgifter. Detta omfattar egentligen dalarne omkring
trenne strömmar, nemligen Hassela eller Harmångers ån oek
Gnarpe fin, hvilka bfida norr om Hudiksvall utfalla i Oster»
sjöa. Dessas närmaste omgtfniogar öro ortens egentlijga
bygder, medan da ifrfin vattendragen afiågsnare ira k terne utgörae
af mar oeh mindre afrandade bergamassor, med ända tül 1709
fats böjd, bvilkas karakter synes af den tablå öfter en
bergkrans kring Bergsjö kyrka, som medföljer arbetet Tvenne
sandåsar, kvilka i likhet med iera dylika i mediers ta Sverige
kafVa en temligen röt utsträckning af flera mils långd, åtfölja
till en del nysvnfimda bfida strömmar. De hafva således e»
sydostlig riktning, k varemot våra förnt af geologer ofta an«
mfirkta sandåsar aro utsträckta från norr till söder. En
annan anmärkning, som i geologiskt könseende ej saknar
interesse, ftr att hasseln, som norr om Dalelfven endast trifres
i ksfvets granskap, fordom åfven funnits långt från nuvarande
kafsstrand, i Hassela soeken, der nötter ofta träffas i
mos-anrne, kvilkat jemta många andra fenomener torde kafva sin
förklaring t ett betydligt kögre vattenstånd i fordan tider.
Denna sietanmda soeken år för öfrigt ett märkvärdigt
exempel på en bastigt tilltagande odHng ock befolkning; ty des«
folkmängd bar på sista seklet blifvit nära sexdubblad. Flera
liknande prof på åkerbrukets betydande framsteg under
senare tider hiem detta landskap skulle lätt kunna anföras
genom jemförelse mellan arealen af den gamla odalfikern ock
den senare uppodlade s. k. svaljorden, hvars utvidgning,
särdeles efter skiftena, ståndet fortgår; men vi koppas att snart
di första delen utkommer ffi se dessa framsteg i sitt
samman-kang för bela provinsen åskådligt framst&llda, ock vilja
der-före ej npptaga utrymmet med några utdrag. Vi anse oss
endast köra nttala den öfvertygelse att arbetets fullbordan
skall btifVa en af de gedignaste acqvisitioner för tår
geografiska och £tatistrska litteratur, ock att fortsättningen af
special kartornfl äfven vore kögligen att önska. e. o. n
t*»}
Om Qväkarne oek n&gra andra sekter; Tal
rid Prest- ock SkoHârarefbrenîngen i
Nyköping d. 14:de Sept. 1849, af J. P. tVdhliti, Tfaeof.
D:r Kyrkoherde i Vingåker. 16 »idor 8:o. Pri»: 8 »k. b:ko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
