- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1850 /
368

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6i»

ikir Aull« Misalig* «flet eô expiation, l?an «trlsgUl
Motsvarade itfir^betea af derat synder. Denna sekt gjordn
t em Hg en hastiga framsteg æh banade Tigen for Unitarismen 7
nf hvilken den bilfrit nppslokad. I motsats mot puritanenfe
Oeh presbyterianeriie, som af hiarje kyrkans medtém före
nattvardens begiende fordrade en trosbekanitelae ocb tydfiga
bevie pi hans omvändelse, såsom till exetnpel eb oflobtltg bigf,
pistodo nniversalisterne att det ir omöjligt foren preat, ellet
till och med för en församling, att urskilja deal af de trogne,
som mottagit eller icke mottagit på nytt födelsen geèom båden,
oeh att, alldenstnnd Nattvarden vore ett medel till
pånyttfödelse, man icke borde derifrin oteslnta någon, emedan dess
begiende skolie i Nåden styrka den kom redan vore delaktig ock
frälsa den som dersf ännu ej vore i besittning. De uteslöto derföre
ing eu af de troende frin nattvarden, atom för ett i hög grad
förargligt lafnadssfitt, ocb utan några vilkor om renlärigbet och
penilens, som de öfrige sekternes presterskap fordrade.
Sektens framsteg voro si mycket större, som den befriade sinå
troende från ett tryckande tvång, ntan att förändra nigot af
dogmen; men det fortfor ej länge så. Ehuru grunden för
universalis ternas sedolära var den satsen, att man aldrig må
döm ma någon ocb alllid bör hoppas det bästa om sina
bröder , blef det doek oundgängligt att heslämma de
väsentft-gaste trosgrunder, frin bvilka man icke kunde -afvika utan ätt
nppböra att vara troende. Man förkastade si småningom
läran om arfsyndan och nådevalet, och följaktligen
nödvändigheten af återldsningcn genom Christi blod, oeh sinnete
förnyelse genom den Helige Ande. Man upphörde att erinra sig,
ock enart nog att medgifta, att Sonen och den Helige Ande
hade något att göra med nftdeverket: universalismen ingick
de rige nom pi de socintanska lärorna. Den utvecklade sig under
inflytelse af den engelska propagandan och antog 1813 eller
1815 namnet enitarism. Den egde redan då i Nya England
ett betydligt antal kyrkor.

Unitarismens framgång berodde icke blott derpi, att den
mildrade de yttre formernas strängbet pä samma gßng som
den Ifrån sig afskiljde flera dogmer, som fordrä förnufteta
underordnande änder tron; dé nnitäriska tørarnes ufinirktu tn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:14:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1850/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free