Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fat t ligast och minst fordrar dyrbara apparater, rekommenderas
till införande vid gymnasierna. Dä likvAl ingen tillgäng fanns
för aflöning af särskilda Urare i dessa ämnen, så kunde nämda
föreskrifter ej på länge sällas i verket, och oaktadt sä vil
den stora läroverkskommittén af ir 1828, som flera af landets
ntmärktaste humanist ef, ej mindre in vira verldsherömda
naturforskare, yrkat en större utsträckning af det
naturvetenskapliga studiet*), bafva dessa bemödanden hittills endast så
till vida lyckats, att skollagens föreskrift om två timmars
undervisning i veckan sent omsider vunnit efterföljd vid alla
gymnasier, medelst ett anslag af 150 Rdr årligen ål den
lärare som förestår densamma. Genom ett eget missöde synes
det varma deltagande, som visade sig för läroverken vid sista
riksdag, då de erhöllo det största anslag de på tvenue sekler
erhållit, icke kunna komma naturvetenskapen till godo.
*) Vi anföra företrädesvis nr biskap F ra nséns yttrande Ull
Preste-Ståndets protokoll d. 1 Aug. 1840, med anledning af en mation om
beredande af medel för en lektion vid rikets gymnasier i
naturvetenskaperna, följande:
”Kännedomen af naturen är en af de vigtigaste grenar i den
kunskap soin hör till allmän upplysning. Om ocksä denna kännedom ej
behöfver eller kan vara vetenskaplig för andra än dem, som derät
e-gentligen egna tig, sä borde den dock bos hvar bildad man finnas* i
den grad, att ban kände natarens allmänna lagar och orsakerna till
de förnämsta fenomener i den verld, som honom omger. Om denna
kunskapsgren pläga sällan vid Akademien de bemöda sig, som ej erna
taga magistergraden, utan genast vända sig till någon af de andra
fakulteterna. Oen bör derföre vid gymnasierna förvärfvas, såsom
hörande till en sann humanitet ej mindre, än de sä kallada humaniora.
Ty utan tvifvel är det menniskan lika värdigt att känna sammanhanget
af hvad Gad har skapat i himmel och på jord, som prosodien i en
grekisk eller romersk dikt. _ Äfven i folkskolorna borde så mycken
kännedom af naturen meddelas, som är nödig till värn emot
vidskepelsen, till stöd för religionen, till ledning vid de naturliga tingens bruk
och till väckelse af känslan för en ädlare njutning än den groft
sinnligo och materiella.”
Tegnérs tankar om naturvetenskapérnas studium finnas framställda
i hans tal vid firandet af Wexiö gymnasii grundläggning d. 12 Jnni
«843. Sami. Skr. VI: 130. — Geijers äro antydda å flera ställen
i hans skrifter t. ex. Litteraturbladet «838 s. 203, 208«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
