- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1850 /
515

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

▼i ej känna något mots tyckte, vore det intressant att erfara
kunniga arkitekters yttrande.

En egen anordning vid åtskilliga skånska och utländska
kyrkor är den så kallade kryptan, en särskild underjordisk
kyrka, der gudstjenst hölls och dopet förrättades; Skånes
båda stiftskyrkor bafva sådana kryptor, i bvilka brunnar
finnas, och samma förhållande visar sig äfven hafva egt rum i
den krypta som tillhörde den numera förstörda
Allhelgona-kyrkan i Lund. Utom de na nämda förekomma inga egentliga
kryptor i Skåne, och så vidt vi veta, icke heller i det öfriga
Sverige. Derehnot har Gottland en egen
byggnadsmärkvärdig-het att uppvisa i den sköna Helgeands-ruinen i Visby, n em
ligen ett två våningstempel i oktogonisk form, af huggen sten och
den ädlaste rundbågsstil. Båda våningarne äro förenade genom
en öppning på golfvet i den öfra, som uppbäres af fyra runda
kolonner, och hafva ett gemensamt kor. Vi känna blott en
enda så beskaffad byggnad utom denna, nemligen den fordon
klosterkyrkan i byn Roisdorf, på högra Rhenstranden, midt
emot Bonn. Denna konstruktion tillhörde blandade kloster,
och var bestämd att vid gudstjensten skilja munkar och
nun-nor från hvarandra.

De äldsta kyrkor af rundbågstilen bestå utom tornet af
tre mot öster i hredd aftagandé afdelningar, skeppet, koret
och korutsprånget, som är halfrundt. En stor hvalföppning i
skeppets östra mur förenar detta med koret: denna båge
hallas vanligen triumfbågen, och dess öppning var stängd genom
ett galler, ofvanpå hvilket, och sålunda ytterligare
afstängan-de koret från församlingens territorium, hvilade ett krucifix,
som kallades triumfkorset. Dessa kors förekomma sällan
numera på sin plats under triumfbågen, men finnas dock
stundom, på Gottland oftast, i behåll uti kyrkornas förvaringsrum.
De äro vanligen på edgång skulpterade och målade; Frälsaren
i kroppsstorlek eller något mindre, med blottad kropp, bredvid
eller öfver hvarandra spikade fötter, och en krona, stundom af
messing, på hnfvudet. Dessa krucifixer äro föröfrigt rika på
symboliska beteckningar. Många sådana äro utförligt beskrifnn
hos Hr Brunius 8. 552 följ. Hufvudskeppets fönster, två eller
högst tre, voro smala, rundbetäckta och belägna högt ifrån
marken, samt hade ut- och invändigt nästan lika stora smygar.
Ingången på södra sidan har vanligen en präktig portal,
smyckad med talrika helgonbilder; på norra sidan var antingen en
simplare port eller alls ingen. En dylik ingång, äfvenledes
på södra sidan och vanligen rikt utsmyckad, som dock i Skåne
tyckes mindre allmänt förekomma, förde in i koret, dit blott
de andlige hade tillträde och der de hade. sina konstfullt ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:14:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1850/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free