Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta år till en del sannt, men hade så litet sin grund i
gif-mildheten, att de fattiga ej tåltes, och fattigdomens uppkomst
hindrades genom våldsamma medel såsom t. ex. barns
utsättning, b vartill fruktan för fattigdomen var förnämsta motivet.
Christendomens införande på Island mötte derföre starkt
motstånd ocb skedde slutligen endast med vilkor, att denna osed
skulle fortfara, och sedan den ändtligen afskaffades stadgades
förbud mot giftermål mellan dem som voro så fattiga, att de
ej kunde uppföda sina barn. Härom hade Hr K. kunnat
upplysas af Strinnholm, Sv. Folkets Hist. IL s. 550.
Hr Kindblads anmärkning om bristen på fattiga i
landet under hedendomen (I. 276) är närmast föranledd af
berättelsen om en qvinua, benämd Frideborg, hvilken dog
såsom Christen under Eremiten Ardgarii vistande i Birka och
enligt legenden testamenterade sina egodelar till de fattiga.
Vi anföra detta emedan det kan tjena till upplysning om
sättet, hvarpå Hr K. begagnar sina källor. Han tillägger: ”Då
förtiden funnos likväl inga fattiga här i landet, hvarföre allt
hennes guld och silfver måste föras till staden Dorstraat i
Holland och der utdelas.” Detta är sannolikt föranledt af ett
yttrande hos Lagerbring, hvilken Hr K. nästan utan all
granskning följer, men hvad Lagerbring knapt en gång förmodar
uttalar Hr K. såsom klar visshet. Lagerbring säger nemligen
(S. R. H. I. 55$) först i texten: ’’men som der funnos inga
fattiga i Björkö” etc., och sedan i en not: ”man skulle snart
kunna falla på den tanken, att inga fattige den tiden voro i
Sverige, emedan sjelfva orden äro desse: Et quia hic minus
paupéres inveniuntur. Men pauperes bör utan tvifvel förklaras
med tiggare, hvilka förmodligen uti hedendomen voro okände
eller sällsynte.” Väl har den gamla svenska öfversättningen
af Rimberti vita Ansgarii i hvilken denna legend innehålles,
meddelad bland Script, rer. Svec., gifvit ”hic” den
vidsträcktare tolkningen (H. I. 211), men Hr K. har så mycket min*
dre följt denna, som den sannolika förklaringen der är af
ut-gifvarne lemnad på betydelsen af ”pauperes”, att dermed
för-ståtts fattiga bland dem, som öfvergått till christendomen,
hvilken förklaring också har sitt stöd i hela berättelsens
hållning. — Under sådana förhållanden saknas naturligtvis
ej misstag i enskilda uppgifter. Utom de ofvannämda
anföra vi såsom prof, hvilka närmast falla oss i Ögonen, att
Lagmännens upptagande i Rådet säges hafva skett omkring
Sverker den Unges tid (11.67) och att Rikissa, K. Erik
Knutssons gemål säges (11. 76) vara syster till Franska Konungen
Filip August. Förmodligen har Hr K. läst att Erik Knutsson
var svåger med Philip och derföre trott att denne var bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
