Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SSO
biodelser med hvarandra, det gina och fullständiga i verksam*
betssättet, den klokhet hvarmed allting insågs och den kraft
hvarmed allting utfördes: allt detta gör honom till den
naturliga organen ooh hnfvudet för hvad jag, i ansende till dess
omfattning, nästan ville kalla det moderna partiet.
Naturen måste hafva den obetingad! största andelen i hvarje
’framgång, så äfven i hans. En sådan man beböfdes, oeh en
sådan man blef född; en man af sten oeh jern, i stånd att
sitta till häst sexton eller sjutton timmar i en följd, att flera
dagar gå utan föda eller hvila, utom hvad han tillfälligtvis kunde
stjäla sig till, en man, som egde den anfallande tigerns snabb*
bet oeh spänstighet; obesvärad af några skrupler, kompakt,
aldrig förlorande det rätta ögonblicket, sjelfvisk, klokt beräk*
nande oeh begåfvad med denna genomträngande bliek, som
aldrig lät sig missledas af andras ensidigheter, af öfvertro
eller af eget förhastande oeh hetta. ”Min band af jern, sade
han, satt icke vid ändan af min arm, utan slöt sig
omedelbart till mitt hufvud.” Han erkände naturens och skiekelsei»
makt, och skref sin egen öfverlägsenhet på denna räkning, i
stället att, såsom medelmåttiga menniskor, afguda sina egna
infall oeh förklara krig mot naturen. Den vältalighet han mest
älskade låg i allusionen på hans stjerna, och han behagade sig
sjelf lika så väl som folket, då han kallade sig ett ”barn af
ödet.” ”De anklaga mig, sade han, att hafva begått stom
brott; män af min beskaffenhet begå icke brott. Ingenting
bar varit simplare än min uppböjelse: det är icke tänkbart
att 8krifva deu på brottets eller intrigens räkning; den var
en följd af egna tidsförhållanden och mitt rykte att hafva
fäktat ärofullt mot mitt lands fiender. Jag har alltid gått
samma väg som händelserna och de stora massornas opinioner,
Hvad nytta skulle jag då hafva af brott?” Åter säger han
då han talar om sin son: ”Min son kan ieke fylla min plats\
jag kunde icke fylla min egen plats; jag är
omständigheternas barn.u
Han hade, om jag så får säga, en handlingens
rättframhet, som aldrig förr varit förenad med så vidsträckt
uppfattning. Han är en realist, fruktansvärd för alla harangörer,
och bragte alla på skam» som sökte göra sanningen grumlig«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
