Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
finnes annat fin malört pfi dess tatten, äfveti sedan #adgaa
fördunstat. Lifvet sjétft, fattat i sitt innersta, är en panacé
mat alla sina smärtor. Hela arten af Hr K» diktart visaratt
han, mer än de flesta, är mäktig af en sådan djupare fattning.
MenntskolifVet har mer än en vår, och medan stormen för*
störer den förstas blommor, beredas i kärnans innersta nya
safter till en ny blomstring, mäktigare än den. första. Och
dä vi för denna gång taga afsked àf en författare, hvare för*
sta framträdande rid honom fästat mänga förhoppningar, kanna
▼i ej undertrycka ett hemligt hopp att Ti skola se honom åter
ännu en gäng, ehvad Lans tankar må kläda sig i diktens eller
spekulationens drägt, och vi vågn tro att mången jemte oss
skall glädja sig åt detta återseende.
[67] Gammaldags socialistiska åsigtcr, körande till
en ny serie af Minnen, händelser och förhållanden
under en lång lifstid af Johan af fVingård. Första
häftet. Upsala, Wahlström & C. 1850. 122 sidd. 8:o, (Pris:
32 sk. b:ko).
Sedan förf. slutat sina ”Minnen” med en afskedsbelsning
till allmänheten, var det något oväntadt att kort derefter se
honom åter uppträda. Anledningarna dertil 1 voro både yttre
och inre: ”vänners uppmaningar och måhända någon fåfänga
att säga mina tankar öfvcr dagens händelser, innan aUt
slocknar för min jordiska blick, ha förmätt mig åter fatta
min nedlagda penna.*’
För att döma af detta yttrande, synes förfis afsigt vara
att hädanefter mera sysselåätta stg med samtiden än med
minnets verid. I sådant fall kan det Lafva något intresse med
sig att tillse hvad han nu i första rummet anser skäligt att
meddela allmänheten. Denna undersökning kan näppeligen
ske ntan någon öfverraskning; ty sedan förf. i sina Minnen af*
gifvit den förklaring, att han ”såsom konservativ i döden”
ville låta svepa stg i sin ”väl konserverade statsrådsuniform”,
finner man honom na framträda med satser, bvilka, om icke
just innebärande någon synnerligt äfventyrlig ”socialism’9, dook
i många afseenden väsentligt skilja sig från de i ”Minnena”
uttalade. åhända har förf. afsett att något1 tygla den omta*
lade reaktionen. Hit skulle vi vilja föra hans ord i företalet:
”Mig synes, att man ofta argumenterar i vädret, på förntfat*
tade principer, utan allsköns erfarenhet, som dock borde vara
gründen för hvarje redlig menniskas tillgöranden här i verl«
den. Jag tror mig ega någon sådan erfarenhet, jemte mod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
