Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boggensköld eller Bogg - Boije af Gennäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
39 BOIJE af GENNÄS
Boggensköld
Barn (8):
1. barn, begr. 1689 i Esbo kyrka.
1. dotter,
2. son, f. 1698,
2. dotter )
\ lefde 1706 på Kärras rusthåll, men † unga, antagligen 1710 i pesten.
Tab. IV.
Jakob Johan Boggensköld (tab. II) egde
Rödskog säteri i Esbo socken. Var fänrik
vid Nylands inf. reg:te 1700, kapten vid
samma reg:te 1713, fången i Finland och förd
till Tobolsk, där han afled 1719 (9). - Gift
l:o med.....Ollerov från Livland; — 2:o
med Katarina Elisabet Stael v. Holstein, som
1726 blef omgift med löjtnanten vid Kalmar
reg:te, Johan Gottfrid Mercker; † 1740 (5).
Barn:
Fredrik Vilhelm, vistades 1737 på Rödskog
säteri. Antagligen var han den ryttmästar
Boggensköld, † 1761, som slutade ätten (9).
Källor: (1) Carpelan, Åbo i gen. afseende. — (2) Åbo
domkyrkas räkensk. — (3) F S Redhandl. — (4) Sv K likv.
- (5) Esbo K. — (6) Borgå D 1702 2/6. — (7) Raseborg D
1704 29/4. — (8) Raseborg D 1706 10/5. — (9) Ennes.
Boije af Gennäs.
Uradel, introducerad på svenska riddarhuset 1629 under n:r 16, intagen
på finska riddarhuset 1818 under n:r 1 bland adliga ätter. Fortlefver i
Sverige och i Finland. En ättegren, upphöjd i friherrligt stånd 1771,
introducerad 1777 under n:r 294, blef immatrikulerad i Finland 1818 under
n:r 20 och fortlefver därstädes.
På namnet Boije = böhmare grundas den tradition, att stamfadern,
Matias, skulle varit hemma från Böhmen, därifrån han inkommit med
konung Kristoffer omkring 1440. — Denna tradition är likvisst ohållbar,
emedan ättens vapenbild i Finland är äldre än namnet Boije och därför bör
antagas hafva gifvit anledning till namnet.
Tre hjälmar, ankarbojar eller eljes figurer af diptisk form förekomma 1490 i väpnaren Rötker
Olofssons till Gennäs sigill- Hans svärson Anders Karlsson ärfde jämte frälsegodset Gennäs dess
frälsemärke, efter hvilket hans söner torde hafva antagit namnet Boije.
Tab. I.
Karl Mattsson,
domare i östra Nyland
1421—60 (1).
Barn:
Anders.Tab. II.
Tab. II.
Anders (tab. I), för
hvilken fadern i böter
måste gifva Kaittala gods "först för mansslakt
och för det han hade hållit med David
(folkuppviglare i Satakunta omkr. 1435) och för det
han hade varit tio år utan Guds lekamen" (2).
Kaittala återlöstes sedermera af Olof Nilsson
Tavast.
Barn:
Karl Andersson. Tab. III.
Tab. III.
Karl Andersson (tab. II) i Bjurböle, kom 1480
för rätten i Borgå socken med sin hustru Margit
och sin dotter Birgitta, erkände sig hafva sålt
1/3 af Kallela till välborne Tuve Månsson för 7
mark rigiska och begärde ändå några penningar,
att han icke skulle vara ångerköpt (3).
Son:
Anders Karlsson i Bjurböle. Tab. IV.
Tab. IV.
Anders Karlsson (tab. III) i Bjurböle,
syneman 1516 i Borgå socken (3). — Gift med
Brita Rötkilsdotter till Dalkarby och Gennäs
i Pojo socken, dotter af Rötkil Olofsson till
Dalkarby och Gennäs, uradel, och Ragnhild
Johansdotter, samt enka efter Nils Månsson till
Heinis, en dansk adelsman.
Barn:
Beata, gift med häradshöfdingen i Raseborgs
östra härad, Måns Andersson Grabbe till
Koskis i Kyrkslätt socken.
Margareta, gift med länsmannen Greger
Mattsson, stamfader för adliga släkten
Sölverpatron, till Tjusterby i Sjundeå socken. Hon
lefde enka 1567 (4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
