Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hume - Husgafvel och Vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
HUSGAFVEL OCH VILKEN.
Lefde 1695 (5). — Gift, var det 1695, med
Kristina Thauvonia, enka efter kyrkoherden i Nagu,
Bertil Boman, † 1691.
Sidonia, lefde 1695, på Yttar i Nagu, enka
efter skräddaren Matts Johansson, (5).
Källor: (1) F S 1873. - (2) F S 1854. — (3) Abo läns
räkensk. för 1651. — (4) Masku D 1680. — (5) Masku D
1695. — (6) Fischer. The Scots in Sweden. — (7) Sv. R.
Biogr. Brask. —
Vapen: Målning på Nagu kyrkas fordna predikstol.
Husgafvel och Vilken.
Knapesläkt i Vekkelaks socken, hvars medlemmar kallade sig Husgafvel
efter vapnet eller använde det gamla förnamnet Vilken som släktnamn.
Vid ransakningar under 1600-talet framtedde dessa knåpar med
knapesläkterna Junker och Pihlhjerta gemensamma frälsebref från 1396 och 1552,
deras adliga rättigheter gällde dock aldrig mera än befrielse från
jordskatten mot rusttjänstskyldighet. En släktmedlem, kommissarien Elias
Huus-gavel, vann visserligen introduktion på svenska riddarhuset år 1776 under
n:r 2102. Hans ätt utgick med honom själf 1799.
Svåra förhållanden i hemtrakten vid ryska gränsen hindrade dessa
fattiga frälsemäns uppkomst. Deras armod förblandade dem från början med allmogen och ehuru
släktnamnen Husgafvel och Vilken fortlefva i Vekkelaks och närgränsande socknar kan
släktföljden icke längre utredas. Det heter också redan i en reduktionsjordebok af 1686: „Alla dessa
knåpar äro till ingen del att skilja ifrån det gemena bondeståndet, som de och största delen äro
bondsöner och genom giftermål kommit på dessa knapehemman. Så är ock deras dagliga
lefverne slättare än böndernas omkring dem" (23).
Tab. I.
Erik Larsson till Bredskall i Vekkelaks
socken. Nämndeman. Tillhandlade sig 1396
gods i Bredskallby och på malmen vid
Vekkelaks kyrka, hvilka blifvit vederkända under
kronan från Lasse Blekare, som utan orlof rymt ur
riket (1). Urkunden härom, utgifven af riddaren
Erengisle Nilsson (Natt och Dag) och
höfvidsmannen på Viborg, Karl Ulfsson (Sparre),
framlades vid frälseransakningen 1618 af Hans
Pedersson Junker och citerades 1625 af samme
frälseman, samt af Sigfrid Jönsson (tab. IX),
som dessutom uppgaf att redan denne Erik
Larsson fört i skölden en husgafvel och på
hjälmen en eldhake (2).
Barn (enligt »Släktlinea" upptedd 1625 för
Åbo hofrätt af Sigfrid Jönsson (tab. IX).
? Vilken. Tab. II.
Mårten.
Son, hvars namn är okändt.
Tab. II.
? Vilken Eriksson (tab. I). I Elimä socken
förekommer 1461 och 1477 »Vilken Olsson" (3).
Barn:
Hans Vilkensson. Tab. III.
Jöns Vilkensson. Tab. IV.
Tab. III.
Hans Vilkensson (tab. II). Måhända samme
Hans Vilkensson som 1544 gör räkenskap för
Sollentuna härad (4).
Barn:
Sigfrid Hansson, nämnes 1549 i Lemo
socken. Tab. IV.
Tab. IV.
Sigfrid Hansson Vilken. Lefde 1549 (6).
Gift med Elin Nilsdotter af adliga
Ahtis-släk-ten. Hon lefde 1556 (5) och var dotter af Nils
Larsson och Johanna Jönsdotter Rengonen, hvars
farbrorsson var ståthållaren Gödik Fincke (5).
Barn:
Karin ,,friboren kvinna" (4), fick 1570 med
sin syster Kerstin tillstånd att besitta de gods
som hennes aflidne morbroder,
befallningsmannen på Viborg, Måns Nilsson, förbrutit under
kronan. — Gift med Mårten Hansson till
Bussila, (Lax, adl. ointrod.)
Henrik Sigfridsson. Återfick genom
konung Erik XIV.s nämnds dom 1562 *6/9
Haapa-niemi i Birkkala socken, som kommit undan
hans släkt (7); — † före 1609.
Nils Sigfridsson. Gjorde 1562 adlig
rusttjänst för Ahtis i Lemo socken (8).
Brita. Gift med Mickel Olofsson.
Kerstin »friboren kvinna" (4), beviljades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
