Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Ruuth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
RUUTH.
Ruuth.
(Af D:r J. W. Ruuth.)
Släktens förmenta samband med den danska adliga ätten Rud eller
Ruth har ej "kunnat påvisas, om ock det af stamfadern begagnade
släktnamnet Jute synes häntyda på dansk härstamning. De båda släkternas vapen
äro ock väsentligen olika. I slutet af medel- och början af nya tiden
funnos i Pargas socken frälsemän med namnet Jute (Peder Jute i Bålstad
1477, trol. identisk med den Per Jute, som der nämnes ss. afliden 1493 —
Jakob Hansson Jute i Bollböle, slottsliggare på Åbo slott 1558—60,
äfvensom i slutet af 1550-talet en Peder (Jönsson) Ruth i Tennas, hvilken kunde
vara samma som nedannämnde Peder Jönsson).
Tab. I.
Jöns Jute, borgare i Borgå. Honom
tillhörigt gods togs 1519 i beslag i Reval för det att
fogden i Borgå, Håkan Magnusson, anhållit
några ester, hvilka idkat olaga handel i Nyland.
Jöns Jute bevittnade, jämte Per Nilsson till
Pe-pot och Henrik Benktsson, 1525 arf skiftet
emellan hustru Brita i Torlax och hennes syster
Anna, Matts Larssons hustru. 1556 klagade
några Siggeböleboar, att deras föräldrar i tiden
hade pantsatt åt Jöns Jute en äng, hvilken
kärandena icke kunde återbekomma, oaktadt de
erbjudit lösen för densamma. — Gift, enligt
Anrep, med Anna Jakobsdotter, dotter af
Jakob Lydeckesson i Borgå och Brita
Benktsdotter Dufva.
Barn:
Peder Jönsson, „i Borgå", † 1561. Tab. II.
Andra barn, „Peder Jönssons syskon"
nämnas 1559, af hvilka troligen voro: Simon
Jönsson, som skref sig till Finnby, 1564—85, och
Bertil Jönsson, först slottsskrifvare på
Tavastehus, sedan fogde i Äyräpää härad och slutligen,
1573—1589, borgmästare i Viborg, fader till
skolrektorn därstädes Christianus Bartholdi, 1584
—1604, samt måhända äfven Jakob Jönsson
(Ruth) i Tuohittu (i Bjärnå) 1582—1602,
möjligen stamfader till en senare i Österbotten
bosatt släktgren, af hvars medlemmar
häradsfogden Simon Ruuth, på 1730-talet i sigillet förde
det ruuthska vapnet.
Tab. II.
/ Peder Jönsson (tab. I),
s skall, enligt Anrep, ha följt
^i| Gustaf Vasa från Lybeck till
P:j’]/: Sverige, då denne undslapp
t- konung Kristians omilda
fängelse. Egde gods i Finnby
i Borgå socken och hade
därjämte, 1555—1560,
landbönder i Tjusterby och Tarkis i samma socken.
Kallas i handlingarna Per Jönsson i Borgå.
Inventerade jämte Johan Olsson Borgå gård i
mars 1557. Adlad — dock redan långt
tidigare upptagen bland frälsemän och kallad
välbördig — Jör dess trägna tjänster" af konung
Gustaf Vasa på Stäkeborg 155919/6. hvarvid han
äfven skall ha bekommit förläning på några
frälsegods i Borgå socken, † troligen 1561. —
Han var gift: sannolikt l:o med till namnet
okänd, moder till — utom möjligen andra barn
— borgmästaren Lars Mickelssons hustru, Märta
Persdotter, hvars föräldrar 1584 n/io nämnas
såsom framlidna, och 2:o med Gertrud
Bertilsdotter, troligen samma som den „Matts
Anderssons hustrus mor", hvilken ännu 1587 29/3
lefde och då sades vara „en gammal och
utlefvad kvinna, som alla sina dagar hade bott i
Borgå". Dotter till Bertil Mattsson och Anna
Eriksdotter (Ekelöf), förde hon i sigillet
Villilä-ättens kända vapen, 16 rutor. Efter Peder
Jönssons död bortbytte Gertrud Bertilsdotter, 1561
och 1565 3/7, Tarkis och Tulholm åt kronan mot
erhållande af Hornhattula, Huhtis och Järnböle,
hvilka gods sålunda tillföllo släkten Ruuth. Hon
trädde, troligen 156315/2, i nytt gifte med Erik
Olofsson Stålarm (n:r 32) till Kiala, då hon
bekom i morgongåfva tre hemman i Finnby. 1564
meddelar Erik Olofsson förteckning på de
värdesaker hans hustru medfört från Hornhatt till
Kiala, men var död åtminstone redan 1566 ^/i,
då hon kallas hans efterlefverska.
Barn:
Göran Persson. Otvifvelaktigt son —
troligen af förra giftet — af Peder Jönsson, ehuru
icke nämnd i släkttaflorna, uppföres han 1574
—75 såsom jämte — brodern — Hans Persson
egande fem landbönder i Borgå socken.
Ryttare, senare munsterskrifvare, under hof- (= Knut
Jönssons, sedan Anders Larssons) fana, bekom
han dels i förläning dels mot rusttjänst: 1581
3/6 Påvalsböle i Pärnå, 1582 3/7 Tarkis i Borgå,
1589 5/2 och 1593 3/10 Gislom i Pärnå socken,
äfvensom — sedan han omkr. 1590 flyttat till
Åbo — 1592 s/6 (1594 9/7) Mågby i Pargas och
Narslax i Sagu socken. Ägde stenhus i Åbo,
kallas stundom borgare. Undertecknade det
finska befälets uppsägelseskrift till hertig Karl
1596 3/8. Slutligen, 1597, det Sigismundska
partiets fogde i Norr-Finland, begaf han sig
under belägringen s. å. in på slottet, hvarför
hertigen som låtit plundra hans gård Narslax,
sände honom ett förmaningsbref att afsöndra sig
från den upproriska hopen, i hvilket fall honom
utlofvades fri och säker lejd. Död sannolikt
emellan början af juni och 20 aug. 1598. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
