- Project Runeberg -  Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden /
409

(1909-1916) [MARC] Author: Jully Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Slang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLANG.

409

Slang.

Uradel. Ärfde med säteriet Viurila i Halikko socken sitt första vapen,
en lilja, som under 1500-talets senare hälft utbyttes mot S:t Mikael med
ormen (= Schlange) hvaraf ätten tog namn. Klas Eriksson (tab. III) skref
sig Schlang. Introducerad 1625 på Svenska Riddarhuset under n:r 106,
med nytt vapen. Utgången på svärdssidan 1642.

Tab. I.

Håkan
Tidemans-son, måhända den
samme som 1519 var fogde i Borgå län, i en
handling, kanske oriktigt, kallad Håkan Magnusson
(1). — Gift med Valborg Fleming, i hennes
2:a gifte, dotter af Henrik Klasson Fleming,
(n:r 4) och Elseby Månsdotter af adliga
Viurila-släkten, samt enka efter borgaren i Åbo, Lasse
Finne, som lefde 1480 (2). Hon var afliden
före 1555, då i Jakob Teitts klagomålsregister
hennes arfgods uppräknas: Viurila i Halikko,
Voltis i Pemar, Pyhäranta i Vemo, och Böle i
Uskela socken. Dessutom efterlät hon till sina
söner: Kårlaks i Pargas och Kurkisalo i Sagu
socken, samt Majala i Halikko och Perkiö i
Lokalaks kapellsocken. Från sitt första gifte
hade hon en dotter, Kirstin Larensdotter, hvars
stenhus, skattadt till tusen mark, också gick i
arf till moderns söner i andra giftet.

Ba rn:

Bertil Håkansson, fogde i Borgå län, † före
1555. Tab. II.

Erik Håkansson, slottsfogde, † 1579. Tab. V.

Brita Håkansdotter, lefde 1580, »blef till
dödedag på Muurla gård". Gift i hans 2:a gifte
med Olof Hansson i Muurla i Muurla socken,
om hvilken det heter i Finlands
Sölfskatteregi-ster 1571: „01of Hansson, adelsman, besitter
själf, hafver bekommit frihet och frälse af
kunglig majestät". Deras sonson »finske Per
Eriksson" till Muurla, förde det Slangska vapnet: S:t
Mikael trampande ormen.

Tab. II.

Bertil Håkansson (tab I), till Balkis i Vemo
socken. Fogde i Borgå län, med fullmakt 1534
9/7, kallad Bertil Skrifvare. Tvistade 1546 och
1547 med frälsemannen Lasse Livländer om
Stensböle i Borgå socken, hvilket fallit i arf
efter Livländers hustrus mormors syster, „hustru
Katrin i Stenböle", som också var Bertil
Håkanssons mormors, Elseby Månsdotters, syster.
Bertil Håkansson förde sannolikt, liksom
brodern Erik, en lilja i signetet — i en gammal
släktutredning kallas han nämligen: Bertil Lilja;
— † före 1555. — Gift med Anna Olofsdotter,
lefde enka 1562, men † före 1563/4, dotter af
Olof Grelsson, af adliga Skinnarbacka-släkten,
och Ebba Jakobsdotter (Dufva i Finland, n:r 95),
kallad »hustru Ebba till Näset".

Barn (i Hertig Johans tjänares
sakfallsre-gister säges dessa barns antal varit sex, men
flere än nedanstående 3 bröder kunna icke
uppspåras) :

Erik Bertilsson, amiral, ståthållare, † 1592.
Tab. III.

Johan Bertilsson. Kammarskrifvare hos
hertig Johan 1559—1560. Småsven 1561.
Agiterade våren 1563 i Uppland i Sverige, för hertig
Johans tillträde till regeringen; blef fängslad för
sitt upproriska tal, och erkände under tortyr att
han var utsänd af hertigen själf. Dömd att
steglas 156314/4. Utbrast vid af hörandet af
domen: „Gud förlåte hertig Johan såsom mig
hafver detta kommit uppå". Afrättad i
Stockholm 156319/6, då han återtog sin tidigare
bekännelse om hertigens delaktighet i
upprorsförsöket. Ogift. Efter honom blefvo sakfallsgods:
Sparbacka och Stensböle i Borgå socken, samt
Balkis och Perkiö i Vemo, Lokalaks i Lokalaks
socken (2).

Klas Bertilsson till Balkis, torde under
stridigheterna 1563 tillhört konung Erik XIV:s
parti. Nämnes bland dem som plundrat hertig
Johans anhängare (16).

Tab. III.

Erik Bertilsson (tab. II), skref sig till
Mäl-kilä i Bjärnå, hvilket han fick genom sitt gifte.
Bar vid konung Gustaf I:s begrafning 1560
Dalarnas fana. Konung Erik XIV:s trotjänare och
småsven 1561. Befallningsman 1569 14/10 öfver
Tavastehus, Kymmenegårds och Raseborgs län.
Slottslofven på Wittensten 1570. Amiral på
det Narviske farvattnet 1570 4/3, öfver åtta
örlogsfartyg, förde befäl på amiralskeppet Lybska
hjorten. Slottslofven på Viborg 15713o/?.
Förordnad 1572 med finska flottan till Narvas
farvatten. Slottslofven på Reval 1573 5/10, med
fullmakt 15741/4: att vara amiral, men likväl 5/4
befalld att kvarblifva i slottslofven.
Befallningsman öfver Viborgs slott, stad och län 1576
27/i-Underamiral 1580 28/6 på Finska och Narviska
farvattnet — fick 1582 kungl, bref att behålla
en pinka, Lilla svanen, som han på det
Narviska farvattnet upptagit. Ståthållare på
Kexholm 1583 3i/5; _ † 159214/3 på Kexholm,
be-grafd i Bjärnå kyrka, under grafsten med hans
inhuggna vapen. — Erik Bertilsson, en af sin
tids förmögnaste män i Finland, egde, förutom
sin egen sätesgård Balkis i Vemo, och sin
hustrus arfsäteri Mälkilä, där han var bosatt,
Laukka säteri med underlydande gods i Bjärnå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frfinl/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free