Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Spåre. Finska adliga ätten N:o 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
SPÅRE.
Spåre. Finska adliga ätten N:o 9.
# Introducerad 1818. Fortlefver i Finland.
Gammal frälsesläkt från Egentliga Finland. Införd 1765 på den år 1648
utgångna ättens, Spåra, n:r 160, säte i Svenska Riddarhuset. Egde
gemensamt ursprung med adliga ätten Silfverspåre, n:r 385, utgången på
svärdssidan 1679. Åtminstone en medlem af nedanstående släkt brukade
namnet Silfverspåre, liksom i motsats därtill personer tillhörande den
under namnet Silfverspåre introducerade ätten fortforo att kalla sig Spåre.
År 1759 insände fänriken Hans Henrik Spåre (tab. XI), bosatt i
Ranta-salmi socken, ätten Silfverspåres sköldebref till Krigskollegium, för att
i Supplik om pension styrka sin adliga börd. En stark tradition om frälserätt lefde hos denna
gamla, icke förrän 1765 på Riddarhuset adlade och orätt introducerade Spåre-ätt. Men medan
en bortglömd släktgren i Savolaks, såsom vi ofvan sett, med skäl tog stöd af den befryndade
ätten Silfverspåres sköldebref, vidhöllo släktens mera bemärkta grenar sin härstamning från ätten
Spåra, n:r 160.
Ätten Spåra, n:r 160, adlad 1617, introducerad 1627, utgick såsom ofvan nämnts 1648, och
betecknades därför såsom död i den år 1731 utgifna riddarhusmatrikeln. När öfverstelöjtnanten
Henrik Spåre (tab. VII) förnam detta, skref han ett upprördt bref till riddarhussekreteraren S. von
Otter, i hvilket han framhöll att han ju representerat ätten Spåra, n:r 160, vid riksdagen 1723,
och att han och hans förfäder alltid ansetts för adel. Härpå svarade von Otter höfligt att felet
skulle rättas i nästa upplaga. Emellertid fick vid riksdagen 1746 kaptenlöjtnanten Hans Henrik
Boije, som hade fullmakt för ätten Spåra, n:r 160, tillsägelse att afträda från Riddarhuset eller
skaffa sig annan fullmakt. Samma öde hade grefve Gyllenborg, som vid riksdagen 1752 sökte
inträde med samma fullmakt. Och i Stjernmans matrikel 1754 sattes åter vid ätten Spåra det
ödesdigra korset. Samma år kom till Stockholm fältväbeln Henrik Johan Spåre, sonsson till
ofvanstående öfverstelöjtnant (tab. VII), för att återvinna platsen på Riddarhuset. Han var försedd
med familjens papper, bland hvilka det enda vägande var från 1672: kungl, tillstånd för hans
fars kusin, Märta Spåre, att träda i ofrälse gifte. Riddarhusfiskalen Fr. von Post förnekade icke
släkten Spåres frälserätt, men gaf till utslag: „det herr fältväbeln Spåre alldeles icke bevist sig
vara af den introducerade familjen". Men fältväbeln Spåre kämpade synbarligen i god tro för
sin rätt och han gaf icke vika. Och slutligen, under den påbudna revisionen af riddarhusmatrikeln
1764—65, då så många stamtaflor blefvo lappade eller nykonstruerade, blef 1765 8/7 fältväbeln
Spåre genom riddarhusdeputationens protokoll erkänd för verklig och af Spåra-ätten
härstammande adelsman.
Tab. I.
Jakob Olofsson, bytte 1556 24/2 Juva
frälsegods om 24 stänger i S:t Mårtens socken till
konung Gustaf I mot lika mycket jord i
Moi-sioby i Lundo socken jämte Värä torp.
Uppförd i adlig rusttjänstlängd 1562. Gift med
. . . ., som lefde 1556.
Barn:
Olaus Jacobi, kyrkoherde, † 1612. Se
Silfverspåre.
? Tomas Jakobsson, i Moisioby, enligt
jordebok 1567, tillsammans med nedanstående
Sigfrid. Senare, på 1700-talet införd såsom son
till Jakob Olofsson, och såsom stamfader för
den i Finland introducerade ätten Spåre.
Besynnerligt förefaller att han var samtida med
Jakob Olofsson, och minst en generation äldre
än dennes bevislige son, Olaus Jacobi.
? Sigfrid Jakobsson, i Moisioby 1567.
Margareta \
Brita > se Silfverspåre.
Valborg J
Tab. II.
Tomas Jakobsson (tab. I) i Moisioby 1567.
Barn:
Eskil Tomasson. Tab. III.
Karin, var, enligt Pikis häradsrätts protokoll
1602 12/4, faster till Sakarias Eskilsson, och gift
med Benkt i Rähälä, i Lundo socken. Hon
ärfde 4 stänger frälsejord i Moisio by.
Tab. III.
Eskil Tomasson (tab. Il), ärfde 8 stänger
i Moisio by. Enligt en inlaga om Moisio gods
(7) farfarsfar till Henrik Spåre (tab. V) som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
