Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Italiens kyrkliga förhållanden i vår tid, af P. R. Tersmeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BLICK PÅ ITALIENS KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN 37
nekas; och det är just genom dessa som sanningen skall
vinna sin slutliga seger.
Vända vi vår blick särskildt till Italien, vår tids
Italien, så gruppera sig äfven här partierna på ett
ungefär likartadt sätt, ehuru med vissa modifikationer.
Äfven här mötes man af ett klerikalt parti, uppträdande
på ett vida mera bestämdt och hänsynslöst sätt än
annorstädes. Äfven här har det moderna europeiska
fri-tänkeriet sin motbild, ehuru i en något litet krassare
gestalt. Stor, ja större än i något annat land är här
den skara, som med själ och anda hängifvit sig åt
in-differentismen. Och äfven här visar sig slutligen ett
antal af personer, hvilka fasthållande det kristliga i
katolicismen ingalunda godkänna papismens
öfvergrepp. — Och under den senaste tiden ha de
allmänna förhållanden vi här sökt antyda i icke obetydlig
mån erhållit en mäktig impuls, en egendomlig
utveckling genom tvänne stora verldshistoriska tilldragelser,
båda af ett revolutionärt skaplynne: — den ena Roms
införlifvande med Italien och upphäfvandet af påfvens
verldsliga makt, den andra det Vatikanska kyrkomötets
dekret.
Hvad den först nämnda af dessa tilldragelser angår,
är det allmänt bekant huru som den italienska regein
-gen skickligt begagnade sig af det fransk-tyska kriget
— då Frankrike, fullt sysselsatt med sina egna olyckliga
affärer, var ur stånd att inblanda sig i andra
staters — under förevändning af att förekomma utbrott af
oroligheter i Rom ditsände trupper och lät genom ett
plebiscit verldsstaden förklara sig tillhöra det italienska
konungariket. Man kan visserligen, äfven från en an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
