- Project Runeberg -  Fridas bok /
»Släpp fångarne loss!»

(1922) Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

"Släpp fångarne loss!"

(De passera det å en grön sluttning liggande häktet, på vars vall en fånge under bevakning klipper buskar. Frida, gripen av vårens skönhet, utbrister: "Åh, släpp loss fångarne!". Det svar han giver utgör ett vackert bevis på social ansvarskänsla.)

1a. "Släpp fångarne loss, det är vår!"
Var mänska i sin själ
i grunden vill så väl!"

Åh, aldrig jag tror, att det går
av sociala skäl,
av sociala skäl.
Men --- gärna för mig! Om jag konstapel vore,
jag öppnade. Nyckel kved på Fridas milda bud:
De komme i trav, så vilda ut de fore
och andades av luften ljum och såge vårens skrud!

2b. "Släpp fångarne loss, det är vår!
Var mänska i sin själ vill väl,
när grön Naturen står!"

3c. När natten är inne
(är Frida nu med på mitt resonemang?)
förskräckes vart sinne:
en klämtning i kyrktornet klang!
Och bort emot söder ---
se, rökpelarn stiger mot himmelens grund!
Det pyr och det glöder,
och brandkåren bullrar på stund...!

4b. "Släpp fångarne loss, det är vår!
Var mänska i sin själ vill väl,
när grön Naturen står!"

5c. Och Rådman är vaken;
vid fönstret han skakar för kylande vind.
I skenet av staken
står dottern så bleknad om kind.
En dörr börjar dundra,
ur mörkret framstörtar en svartskäggig man:
"Tag hit ett par hundra!
Nu brådskar det, gubbe, minsann!"

6b. "Släpp fångarne loss, det är vår!
Var mänska i sin själ vill väl,
när grön Naturen står!"

7c. Med fickorna fulla
av pengar han rusar mot dörren och lyss.
Han vänder: "Min pulla,
ro hit med en smällande kyss!"
Med Rådmannen ryter,
så blodet hos boven blir kallt som en is,
och luft honom tryter:
"Tag hellre min silverservis!"

8a. "Släpp fångarne loss, det är vår!"
Var mänska i sin själ
i grunden vill så väl!"
Jag tvekar, som Frida förstår,
av sociala skäl,
av sociala skäl.
Dock, gärna för mig! Om jag konstapel vore,
jag öppnade. Nyckeln kved på hennes milda bud.
Men stunden därpå jag brått från staden fore,
och mina händer tvådde jag från följderna --- vid Gud!

"Släpp fångarne loss, det är vår!
Var mänska i sin själ vill väl,
när grön Naturen står!"


The above contents can be inspected in scanned images: 50, 51, 52, 53, 54

Project Runeberg, Tue Dec 11 16:28:08 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fridbok1/14.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free