Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So
att hon kunde. Hon hade det i händerna, i gommen.
Det var en fröjd att se henne smaksätta en rätt,
vända på en stek eller vispa till kaksmet. Det var
helt enkelt storartat, när man bara tänkte på hur
ofta hon förr i världen blivit bortschasad från det
störa herrgårdsköket av arga kokerskor, som varit
hela husets skräck och fasa.
Riken hade haft en kärlekshistoria. Det hade varit
en uppståndelse. Den lilla gåsen hade förälskat sig
i en pastorsadjunkt. En fattig stackare med sliten
långrock och ett par milda, vackra ögon. Honom
ville hon ha. De skulle visst bilda ett Guds rike
på jorden, så förvirrad hade den lilla blivit av
pastöorns vackra prat.
En hel sommar hade det varat. Sedan kom pastorn
bort. Han försvann från prästgården. Överstelöjt-
nanten visste nog om det. Han hade bara behövt säga
ett par ord till sin vän prosten, som spelade vira med
honom om lördagskvällarna, Över ett par rykande
toddar hade Rikens öde avgjorts av två gubbar,
vilka saknade allt sinne för det romantiska. Sedan
hade Riken haft ett krossat hjärta. Hon tog fram
det ibland och beundrade det i sällskap med Fred-
rika, vilkens eget hjärta aldrig fått någon spricka av
kärlekens glödande eld. Det där spruckna hjärtat
blev som deras gemensamma egendom, en hemligt
glänsande skatt. Glansen värmde dem båda. När
något misslyckades i köket eller när kassabokens
siffror inte stämde, samlade sig sorgen till en
jämmerlig suck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
