Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Plötsligt anade han av fröknarnas tystnad att han
kanske icke varit så hövlig och sökte därför gott-
göra det genom att lägga en tårtbit på deras tallrik.
— Inte ont menat, log han, Nog är jag glad för
att Erna har kommit till en präktig skola.
Kapten Manderskiöld vände sig nu till förestån-
darinnorna.
— Sköter Kal... Sylvia sig? frågade han.
Kalle tittade oroligt fram mellan ett par flickor.
Hon önskade innerligt att Riken inte skulle tala
om att hon bränt upp steken, som skulle vara till
söndagsmiddagen.
Men Riken var diskret. Hon visste alldeles hur
hon skulle taga en pappa, som frågade efter sin
dotter. Bagaren brydde sig inte om några under-
rättelser om sin Erna. Han hade skickat flickan
hit för att hon skulle komma i gott sällskap och
därför att fröknarnas adliga namn borgade för att
det var en fin skola. Han kallade Erna för sitt
lilla ”hjärtegryn” och smekte henne öppet inför allt
sällskapet. En gång hade han varit springpojke, nu
satt han här, en förmögen man med en doft av
kaka och goda cigarrer omkring sig, och hade en
dotter, som fått gå igenom läroverk och sedan
hushållsskola. Det var hans patos att hans barn
skulle få en bildad uppfostran och; aldrig behöva
känna fattigdomen, som han själv genomlidit den.
Kalle, som såg från bagaren till sin pappa,
önskade i detta ögonblick inom sig att hon kunnat
byta. Hon hade velat ha Ernas far i stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
