Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
med att infinna sig i tid. Det var ytterst sällan han
svek.
På Norrmalmstorg ropade han an en taxameter.
— Hasselbacken, sade han kort och hoppade upp.
Hans egen vagn var på reparation, och han led
alltid, när han måste begagna droskbil. Den här bilen
var öppen och hade hårda fjädrar, så att han stötte
upp och ned, där han satt. Men han lyfte ansiktet
och lät det bada i den kyliga kvållsluften.
Jag reser till Dora, tänkte han snabbt. Och vilket
löjligt uselt fordon jag begägnar!
Han försökte tända en cigarrett i blåsten, som
farten framkallade. Den ena stickan efter den andra
slocknade, När han äntligen fick eld på sin cigarrett,
drog han hastigt in röken och lutade sig tillbaka
i bilen.
Hans tankar arbetade stötvis liksom motorn under
honom.
Första gången han sett Dora var, när hon väntade
en liten, och sedan hade han varit med vid förloss-
ningen. Flan hade redan då beundrat henne, därför
att hon var så hjältemodig. Det hade varit en mycket
svår barnsäng. Ett par dygn hade han fått hjälpa
henne; Det var kanske också då han börjat älska
henne: Ingen, inte ens hennes man, Osborn Macson,
kände så väl som han hennes kropp. Den hade
synts honom skön också i det tillstånd, vari den just
då befunnit sig. Väl avvägd, späd, men ändå stark,
med denna vithet som påminde honom om sprött,
utsökt porslin. Han hade handskats med den så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
