Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flvkten eschappera, så kunde vi dock icke einotstå
frestelsen alt vår lycka försöka, fästandes vårt hopp
vid Herren, att han oss nådeligen ur detta eländet
och fångenskapen lorlossa ville.
Ställde vi nu så tili att vi allt småningom bytte
med bönderna, som till staden kommo, och fingo emot
våra vantar, som vi med granna’färger utsirade, än
en bit tyg, än en kjortel, än en tröja och så vidare,
fastän det måste ske forsigtigt och småningom, för att
icke uppmärksamhet väcka. Så jemkade och ändrade
Majorens fru, alt alltsammans passade oss, och vi Cngo
småningom fullständiga kläder, Majoren som en rysk bonde,
frnn som en bondeqvinna och jag som en något
lång-lagd bondefänta, den der skulle bära och sköta barnet.
Sedan vi oss ock med litet matsäck försett hade,
lyckades vi oss på flykten begifva en dag, dä folket
i nejden hade prasnick, och talade vi nu alla så
skäligen ryska, att oss denna kunskapen ur många
frestelser förbjelpte, och gick allt väl så länge vi oss på
smärre vägar fortskafla kunde. Men nu skulle vi en
flod öfvergå och passera, och der fanns på flere mil
endast en bro, och på denna bron var en vakt.
Hoppades vi dock förbi denna postkarlen korama kunna , och
gingo dristeliga på, förmenandes reda oss nu som förr.
Hopade han oss dock an, frågandes hvadan vi kommo
och livart vi ^kulle, och tycktes han draga misstanke
på oss. Började jag så att kräma mig och ställa mig
liksom ville jag draga hans uppmärksamhet på mig,
och då jag märkte att han började någon skämtan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
