Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frysa, sedan den hela dagen varit sora bottenlös.
Margaretha ville gå så fort. att jag måste hejda henne, ty
nog skalle krafterna ännu behöfvas. När solen gick
npp, hade vi hunnit ett godt stycke.
Väl såg jag att Margaretha började tröttna, men
hon ville det icke tillstå, och när vi fingo höra
häsl-traf på afstånd, tog jag henne hastigt på mina armar
och bar henne in åt skogen, läggandes henne der i
höet i en lada, och bedjandes henne att hvila sig här,
ty efter höet fanns qvar, så hade ingen fiende hittat
hit. Skulle jag iraellertid gå till en gård nere i dalen,
för att oss mat förskaffa.
Och var Margaretha mera rädd för mig, än för
sig, ilhy hon menade alt jag knnde ryssar möta. Sjelf
var jag ej rädd för dem, varande jag nog van att dem
drilla, ehuru jag nu, alltsen jag i denna färden kom
med Margaretha, hade blifvit så spaker och
mildfär-diger, alt jag föga några galenskaper mer påhittade,
och så fingo ock ryssarne vara i fred for mina
upp-tåg, bara de lemnade mig i ro.
Litet stampbröd och en smula smör var allt hvad
jag denna gången kunde skaffa till mat åt Margaretha,
men hon tog det vänligen emot och menade att det
väl lät äta sig; var ock strax nöjd att åter börja vår *
färd, då jag nu måste med mycken sorg i mitt hjcrta
säga henne, att vi ännu samma dag måste vandra ut
till ön, dit vi oss ernade, ithy att isen var så svag,
att den följande dag ej mera vore att pålita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
