Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
cilia ej skulle se tårarne i dera. Nn ägde hon något
af honora, hon kunde se hans ord, de rader, hans
hand skrifvit.
Cecilia hade under loppet af året mycket
förändrat sig. Den förut bleka, tvinande flickan hade
fyllt sig till en väl späd, raen blomstrande och frisk
gestalt. Hon hade under detta året för första gången
sett en annan verld än hemmets, for första gången,
sedan hon rätt kunnat fatta det sagda, hört yttras
idéer och åsigter, olika dem hon hört uttalas i
hemmet, lör första gången, sedan hon ej mera var ett
barn, hade hon ägt tillfälle till umgänge med någon
annan, än sin mor och syster, och lärt sig känna en
vidare verld än hemmets, och det förnämligast genom
Johan, hvilken genast vid första bekantskapen kom
till henne i ett förhållande, som gjorde, att hennes
veka själ omfattade honom som ett stöd, som den,
hvilken kunde gifva bestämdare rigtning åt hennes
tankar. Han hade också blifvit henne en ledare
genom månget, for henne sjelf dnnkelt, djup i hennes
hjerta. Men likväl var hon ännu ett täckt, svärmande
barn, och uppvuxen med Carls bild i sitt hjerta, hade
hon sjelf vuxit nästan blott till en boning för den,
och smyckade den med alla de egenskaper, dem hon
älskade att tro honom äga. Hon hade återsett honom
utbildad till en nng man, som med manlig skönhet
förenade ett behagfullt och ståtligt väsende och, efter
den tidens smak, en fin ton. Återseendet af hans
barndomshem, hans vänner och inånga fördom kära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
