Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Figge (bakom stenen). Det var bra att jag’ kröp hit.
Hoppas trollet inte ser mej. Nu råkar de där nykteristerna
illa ut.
Nils (nedslagen). Vi visste inte, att det var förbjudet
att ta julgranar.
Egendomsherrn. Jaså, ni visste inte det! Jag ska säja,
vad ni gjort nu. — Jo, skogsåverkan ha ni gjort, då ni
huggit friska träd på annans mark.
Figge (bakom stenen). Aha, där fick ni er för allt vad
ni i dag förmanat mej!
Olle. Då få vi be så mycket om ursäkt. Vi ska bedja
där hemma om penningar att betala granarna. Vi få väl ta
dem nu och gå?
Egendomsherrn. Kommer aldrig i fråga. Ingen gran
förs från min skog.
(Flickorna komma längre fram.)
Eva. Elsa, vi få inte julgranar!
Elsa. Så ser det ut! Vem kan det där vara?
Eva. Skogsrådet naturligtvis; vem annars.
Elsa. Du är barnslig, Eva. Se på Olle och Nils! De
stå också alldeles handfallna. Nu måste jag fram (niger).
Ood afton!
Egendomsherrn. Jaså, man törs fram nu? Nå va vill
ni, högtärade fröken?
Elsa. Ers nåd gör narr av mej. Jag är bara en liten
folkskoleflieka. Och nu ska jag så hjärtligt be att vi få
behålla de här granarna.
Nils (till Olle). Hon är en duktig flicka, din syster. —
Egendomsherrn. Bah, vad gör man med julgran?
Figge. Trollet tycker alldeles som jag. Ska jag^ gå
fram jag också? Tänk om de andra tro, att jag är rädd!
Nils. Det är ingen jul, om man inte har gran.
Elsa. Små syskonens ögon glänsa som stjärnor, när de
se granens ljus,
Olle. Och far och mor minns när de voro små,som
vi och herätta oss så vackert från sin barndomstid.
Eva (kommer fram och niger). Snälla hen- skogsrådet,!
Låt oss få ta julgranarna. Det blir så rysligt ledsamt annars.
Egendomsherrn (för sig). Det var det bästa jag hört.
Barnen taga mig för ett troll. Nå, må gå så länge. (Högt.)
Efter ni bedja så vackert, så skall jag låta nåd gå för rätt.
Behållen granarna!
Eva (klappar händerna). Tack, snälla skogsrådet!
De andra. Tack — tack nu gå vi!
Egendomsherrn. Vänta litet. Ha ni inte varit för
någon annan orsaks skull också i skogen i dag?
Elsa o. Eva. Ja, vi ha tagit tallkvistar.
Egendomsherrn. Tänken efter, var det endast för
julgranarnas och tallkvistarnas skull ni varit här?
Barnen. Ja!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
