Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
vecklas. Härigenom förklaras äfven, hvarföre man plägar,
som man säger, "kupa" potatisstånden; en större mängd
af stammens grenar hindras derigenom i sin utveckling på
längden och större skörd erhålles.
Af det nu sagda finna vi sålunda, att växternas
stammar kunna vara såväl öfver som under jordytan, att de
kunna hafva en långsträckt, trind eller plattad, eller en
mer eller mindre klotrund, uppsvälld form. I)e
kännetecken, som dock alltid utmärka desamma, äro, att de
uppbära mer eller mindre utvecklade blad och blommor
samt att de ega sina yngsta delar omedelbart i spetsarne.
Att hos dessa, sinsemellan så till yttre form som inre
byggnad afvikande stamformer tillväxten bör ske på flera
olika sätt, torde lätt kunna inses. Beklagligtvis tillåter
oss ej tiden en noggrannare framställning häraf, utan vi
nödgas till och med att inskränka oss till blott några ord
om våra vanliga träd- eller kronstammar, hvilka äfven
genom sina dimensioner så till längd som bredd i våra
nordliga länder äro de, som företrädesvis ådraga sig
uppmärksamheten.
Vi hafva redan flera gånger nämnt;, att man i dessa
stammar kan urskilja 3 olika lager: märg, ved och bark.
Egentligen taladt, kan man härtill lägga ytterligare ett
lager, safvan eller saf-lagret kalladt, hvilket ligger mellan
barken och veden. Om sommaren och vintern mycket
tunnt, nästan omärkligt, uppsväller det om våren till en
lös, saftrik massa, i hvilken en rastlös verksamhet eger
rum. Här är nemligen sjelfva verkstaden för
nybildningen; det är här, som tillväxten för året försiggår.
Betrakta vi en tvärgenomskärning af en dylik trädstam, skola
vi lätt finna, att den består af utanpå hvarandra lagrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
