Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
jande at’ droppbart vatten, men detta samlar sig i urnan
och förblifver deri, tilldess denna sà fyllts, att vattnet
rinner öfver eller hela kannan tager öfverbalansen och
sålunda uttömmes. Detta i urnan inneslutna vatten är
fullkomligt rent — en omständighet, så mycket vigtigare för
hade menniskor och djur, som det sumpvatten, hvari dessa
växter förekomma, är odrickbart och för helsan skadligt.
Också försumma hvarken menniskor eller djur att
begagna sig af denna växtens gåfva — och på grund af
denna sin förrättning har en af dessa arter erhållit namnet
destillér-plantan (X. de still a to ria).
Vi öfvergå nu till den andra, högst vigtiga
förrättningen, som bladen utföra och som man kallat växternas
respiration. För att rätt förstå, huru denna tillgår, torde
det vara skäl att först något närmare taga bladens inre
byggnad i betraktande.
Undersöka vi bladens yta, linna vi den på såväl öfre
som undre sidan täckt af en
tunn hinna, kallad
öfverhuden, hvilken, betraktad
under mikroskopet, visar sig
bestå af en lin väfnad af
plattade blåsor eller celluler,
i hvilkas inre inga gröna
chlorophyllkorn eller andra
färgade ämnen äro
inneslutna. Men jemte dessa
öfverhudscelluler och mellan
dem finner man andra af en afvikande form, hvilka
isynnerhet på bladens undersida sitta mycket tätt intill
hvarandra. Dessa bildningar, hvilka fått namnet klyföppningar,
Fig. 14.
Öfverhud med klyföppningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
