Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänhet kan man betrakta menstruationer på 1 å 2 dagar som
abnormt korta och dylika på 7 dagar eller längre som sjukligt
förlängda, och om dessa senare skulle uppträda mer än en gång,
bör kvinnan absolut vända sig till en läkare.
Vanligtvis börjar menstruationen med en rikligare slemav-
söndring, som snart blir vattenblandad och sedan färgas lätt
blodröd för att så småningom bli helt blodbemängd. Blöd-
ningen är i allmänhet starkast de första dagarna, avtar sedan
långsamt och övergår så till en vattenblandad blodavsöndrirg
vilken efter hand försvinner. Mot slutet upphör ofta regleringen
på en halv eller hel dag.
Om blodmängden kan man säga, att den ofta starkt överdrives.
Den överskattades även fordom av läkare, som utgingo från en
blodmängd på 90—250, ja t. o. m. 600 gram. Enligt HOPPE-SEI-
LERS ingående undersökningar vet man, att den totala blodför-
lusten inte är större än 30 å 50 gram och att den dagliga avgången
inte överstiger 12 å 20 gram. De flesta kvinnor, med undantag
för de som ha obetydlig reglering, överdriva gärna blodmängden,
vilket kommer sig av, att en förhållandevis ringa mängd blod
kan siarkt färga tvättvatten, urin o. s. v., helt och hållet nedfläcka
linne och bindor. De tro då, att de förlorat minst ”en halv liter”
blod. Ett säkert tecken på att blodförlusten är för riklig är
förekomsten av blodklumpar eller levrat blod i avsöndringen.
Det egenartade med menstruationsavsöndringen är nämligen, att
blodet tack vare uppblandning med slem, framförallt med livmo-
deravsöndringen, inte levras och förblir flytande. Om blodför-
lus’en är för stark, räcka dessa faktorer icke till, och blodet
levras.
Den menstruella avsöndringen har en karaktäristisk lukt, som
ytterligare förstärkes genom de vid samma tidpunkt i större
mängd avsöndrade produkterna från de i blygden utmynnande
körtlarna. Den allra minsta försyndelse mot renlighetens bud
hämnar sig med en upplösningsprocess i det redan av bakterier
fyllda menstrualsekretet och därmed följande verkligt obehaglig
lukt. Orenlighet kan framkalla inflammation i blygden och dess
omgivning, vilket är så mycket betänkligare, som dessa ställen
fuktas genom de utströmmande sekreten och de våta bindorna
och därför i vilket fall som helst kunna ge anledning till lokala
irritationer och de yttre könsorganen i övrigt äro ytterst mot-
tagliga för inflammationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
