- Project Runeberg -  Det fulländade äktenskapet : en studie i samlevnadens fysiologi och teknik /
146

(1946)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kanalerna äro så trånga, att ett tjockt hår med möda passerar.
På det ställe, där snibbspetsarna mötas, bli de nystade kanalerna
raka och gå in i varandra, och slutligen löper endast en kanal
ur varje snibbspets. De utmynna sedan i ett nätverk av fina
rör, som ännu ligger i själva testikeln, men som sedan fortsätter
i bitestikelhuvudets kanalsystem. Kanalerna i detta system nysta
också in sig i varandra. De forma längre upp en enda kanal,
som slingrar sig ner mot bitestikelns svans och bildar bitesti-
kelkroppen, varest den övergår i den i begynnelsen något mindre
utpräglat slingerformiga sädesledaren. Schematiskt återges sam-
manhanget på bild VIII A.

I& 3P dr

Sädesbildningen, som begynner med pubertetsåldern och fort-
sätter långt in i ålderdomen, är hos människan en kontinuerlig
företeelse. I testikelkanalerna har man funnit spermatozoer i olika
utvecklingsstadier. Deras utveckling förefaller mycket långsam.
För att inte avvika från föreliggande boks huvudregel, d. v. s.
inte gå in på mikroskopiska förhållanden, avstår jag ifrån att
tala om hur sädescellerna uppstå. Det är viktigare att meddela
något närmare om de färdigbildade manliga fortplantningscel-
lerna, även om också de äro mikroskopiskt små

Sädescellerna, som kallas spermier, spermatozoer (ordet be-
tyder: sädesvätskans levande väsen) eller spermatozoider, höra
till kategorien av s. k. små spermier, d. v. s. att spermier hos
många djurarter, även mindre än människan, äro större än män-
niskans spermatozoer, som ha en längd på 50/1000 eller 60/000
av en millimeter. De bestå av ett huvud, en hals och en svans
(bild VIII B).: Huvudet är platt och päronformigt och förtunnas
skarpt mot kanten. Det är cellens viktigaste del, det egentliga
befruktningselementet, som bestämmer släktet och individen.
Huvudet är 4.2/1000 mm. långt, 3.1/1000 mm. brett och 2/1000
mm. tjockt (0.2/1000 mm i kanten). Halsen är länken mellan
huvudet och svansen, vilken är relativt lång och tjänstgör som
motor. Det är med svansen, som spermierna göra sina slingrande
rörelser, vilka starkt påminna om ålens simsätt. Rörligheten blir
emellertid först verklighet då spermatozoerna kommit i beröring
med sädesblåsans och prostatans avsöndringsprodukter. Så länge

146

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:33:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fullakt/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free