Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Första kapitlet. Vad är ett fyrskepp? - § 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
dare som följd därav dess krav pä att inte betraktas
såsom obefintliga, såsom en »quantité négligeable» i
statens liv. Denna yrkesgrupp reser sig i våra dagar,
och med full rätt, mot att det samhälle, den tjänar
under så besvärliga och många gånger livsfarliga
omständigheter, skall i stor utsträckning inte ens känna
till dess existens.
Vad som här framkommer hos denna yrkesgrupp
är, som bekant, ingenting för den speciellt betecknande.
Det är ett för hela samtiden betecknande drag.
Staternas och nationernas yrkesmän sluta sig i våra dar
allt tätare samman, och vad man för 25 år sen kallade
klasskänslan, då med speciell hänsyn till arbetarna,
har i våra dar, utan att kanske tillräcklig
uppmärksamhet fästs på fenomenet, efterträtts av yrkeskänslan,
yrkessammanslutningen.
Innan vi nu gå in på fyrpersonalens liv, kan det
ju vara av intresse att placera den i svenska nationens
yrkesorganism för att få en så vitt möjligt klar bild
av dess plats och relation till övriga yrken.
Enligt Sverges officiella statistik kan man fixera
ungefär 300 yrken i landet i våra dar, fördelade på
följande huvudlemmar av nedan uppgiven storlek:
1. Jordbruk, boskapsskötsel, fiske o. skogs-
bruk ..............................2,366,753
2. Industri och bergsbruk.......1,531,610
3. Handel och samfärdsel................578,983
4. Allmän tjänst och s. k. fria yrken . . . 241,353
5. Husligt arbete o. d....................200,169
6. Utan närmare angivet yrke............603,085
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
