Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Sjätte kapitlet. Stat och individ - § 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Lloyd George genomförde år 1906, och även i Sverge
reformer och äntligen nya sjölagen av år 1914.
Följden av allt detta hade i vår tid blivit, att alla
världens sjömän voro internationellt organiserade å
sin sida, liksom skeppsredarna å sin, och hur
sjömännens insikt om sin betydelse för världsstaden på
senaste 40—50 år vuxit, hade jag år 1918 fått ett
starkt intryck utav, då jag i London haft ett ingående
samtal med engelska sjömännens man skulle nästan
kunna säga fanatiske ledare, den lame Haivelbck
Wilson.
— We are England! hade han sagt och slagit
näven i bordet framför mig.
Denna rörelse var det första faktum, jag höll klart
för min blick för att rätt tolka den djupa historiska
innebörden av mästers ord:
— Staten, det är vi!
Nästa faktum, jag på grund av statistiken riktade
min uppmärksamhet emot, var helt naturligt den där
registrerade sedan snart ett 20-tal år uppblomstrade
motorkulturen. Jag visste, att Förenta staterna i våra
dar räknade över 8 millioner bilar, d. v. s. i det
närmaste en på var tionde person. Sverge hade år 1919
ett antal av 8,500 samt 9,000 motorcyklar dessutom,
d. v. s. en bil på var 700 :e person, ett motoråkdon
på ungefär var 350: e. Sverge var alltså relativt efter,
men dock på god väg.
Siffrorna talade nämligen tydligt.
Motorfartyg om 20 tons och över voro år 1915
i Sverge till antalet 64 om 20,000 tons, år 1919 hade
antalet mer än fördubblats till 133 om 53,000 tons.
I dessa siffror medräknades ändå icke pråmar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
