Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Sjätte kapitlet. Stat och individ - § 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
På denna tid och ända uppåt 1800-talets tredje
kvartal, berättade min sagesman, hade alla träfrakter
skett på konsignation, d. v. s. sålts i kommission, och
skepparen hade ofta varit kommissionären, sålt i eget
namn och i gengäld, tycks det, haft rätt att för
egen räkning sälja däckslasten. Detta förklarar f. ö.
hemligheten med de förmögna skepparsläkterna i
Norrland, som under innevarande världskris sett sina
sista slantar spolierade.
Emellertid, när Kempe såg de myndiga skepparna
komma instövlande på Wikners kontor, med hatten
på, dundrande, svärande och kommenderande, när
han vidare såg, vilken slät figur träpatronen gjorde,
hur han, efter några lama försök till protest, måste
lyda skepparna, så opponerade han med orden:
— Jag har sett, hur det går till på kontor i andra
delar av världen, och jag vet, hur det ska vara.
Det här sättet passar mig inte alls, och skall det
fortgå, så slutar jag.
— Ja, svarade Wikner, kan du få till stånd någon
ändring, så inte mig emot.
Nu var Kempe pomrare och hade
ungdomskamrater, som gått till sjöss. Han skrev helt enkelt till
dem, importerade med andra ord pommerska
skeppare, vilkas namn och efterkommande alltjämt
kvarleva där uppe, och skeppartyranniet bröts.
Detta var vid början av 1800-talet.
Men tack vare fyrmästar Mattssons på Almagrundet
personliga erfarenheter fick jag nu klart, att den
revolution, Kempe börjat 70—80 år tidigare, ännu på
1890-talet icke var fullt genomförd. Historien har god tid!
Hur dessa skeppare alltså för ännu bara 30 år sen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
