Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
det trädde äfven här i dess ställe. De flesta gärder på
denna tid äro af konungen med rådets samtycke utskrifna.
Omdömet om detta -sätt att värna lag och skydda en af
folkets vigtigaste rättigheter kan endast förmildras deraf,
att det dock kunde vara för folket bättre då konungen
delade beskattningsmakten med rådet, än om han pålagt
gärderna alldeles egenmäktigt, på hvilket sistnämnda icke
heller exempel saknas20).
Förvaltningen af kronans inkomster handhades af
konungen utan rådets medverkan eller kontroll, utom då,
såsom genom K. Albrekts åberopade förskrifning 1371,
konungsliga rättigheter temporärt blefvo på rådet
öfverflyttade. Men då konungen i strid med lag vidtog
dispositioner, hvarigenom kronans ursprungliga fasta egendom
minskades, utverkade han sig dertill rådets bifall; så ock vid
utbyte af kronogods mot andra21).
Af finansiel natur var äfven frågan om förläning ar na
och de med dem till sina påföljder närlika förpantningarna
af kronans gods eller inkomster till inländske män. Hvad
de sistsagda vidkommer, synes rådet oftast hafva blifvit i
sådana frågor hördt, liksom detta, på sätt nämndes, var
regel i fråga om pantforskrifning till utländingar. Men med
förläningarna, som för rådsherrarne alltmera blefvo ett
ärende af stort personligt intresse, förhöll det sig så? att,
med undantag af K. Albrekt efter 1371, regenterne under
denna period i allmänhet förfogade öfver dem utan rådets
råd. Eriks af Pommern slöseri med län till utländingar,
20) Alin a. a. p. 44—47. — Såvidt befintliga urkunder utreda synes
verkligen allmogens sjelfbeskattningsrätt under 14:de seklet hafva varit
så godt som ignorerad. Men vi tillåta oss dock anse det för en
möjlighet, att muntliga underhandlingar med allmogen åtminstone stundom
föregått gàrdernes utkräfvande, ehuru skriftliga bevis derpå icke påträffats.
21) Alin a. a. p. 47—49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
