Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Men den gamla rådsedens andra moment är helt och
hållet uteslutet. Vi åberopa hvad vi i inledningen yttrat om
detta andra moment, som utgjorde den lagliga grunden for
rådets politiska vigt. Det innebar icke blott i och for sig
en inskränkning af konungamaktén, det hade äfven gifvit
anledning till traktater, som utförligt och noggrannt
stipulerade slik inskränkning. Nu bortlemnades detta moment
utan vidare, som det vill synas blott enligt konungens
anordning. Ett sådant förfarande skulle man i våra dagar
kalla en statskupp. Ty i rådets, likasom i konungens och
folkets eder, voro de vigtigaste af Landslagens
författnings-eller grundlagsstadganden affattade; och ederna voro på
nu ifrågavarande tid och ännu långt derefter den
företrädesvis använda formen för fastställandet af statsrättsliga
bestämningar. Införandet af ett förändradt formulär for
rådseden var således i sjelfva verket en lagstiftningsåtgärd.
Men oaktadt den nu omförmälda, i anseende till det
uteslutna stadgandets beskaffenhet, var af den omfattande
betydelse, att den ingalunda bordt fa vidtagas af konungen
sjelfrådigt, skedde detta likväl. Man finner i de mer än
vanligt fullständiga handlingarne från kröningsmötet intet
spår deraf att församlingen — råd, frälsemän, köpstadsmän
och äfven bönder82) — skulle blifvit derom tillsporde. Ej
heller höjdes någon protest emot förfarandet. Den
formella noggrannheten hade inga målsmän.
Hos mer än en författare har betraktelsen af de äldre
tidernas statsrättsliga forhållanden framkallat det omdöme,
att det personliga inflytandet var mäktigare än lagens stad-
82) Enligt kallelsebrefven till kröningen, som utvisa att ofvannämnda
klasser inkallats, men af allmogen blott de från Helsingeland. Bönderna
i mellersta och södra delarne af riket blefvo underrättade, att konungen,
för att bespara dem kostnader, icke fordrade deras närvaro vid
kröningen, jemte det ingen skild kröningsgärd skulle utskrifvas. — K. Gust.
reg. V, p. 335, 357, 360, 362, 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
