- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
120

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

sporjas om råd, vore fåfängt $tt hafva något besynnerligt
riksråd, dermed man förtroligen alla saker berådslå och
öfverväga kunde" 1J). Emellertid föranleddes han dock, att
ganska ofta inkalla riksdag; och dit drogos de vigtigaste
frågorna. Stundom hände det dock, att ständerna icke af-

O ’

gjorde en förelagd fråga, utan öfverlemnade afgörandet åt
konungen och rådet12).

Såsom förnämsta resultat af rådsmötena framstår en
mängd förordningar rörande mynt-, vexel- och tullfrågor,
isynnerhet under ären 1605—160713). Äfven förstärkt
rådsmöte förekom åtminstone två gånger under Carls regering,
1602 och 1608, då, förutom rådet, första gången sex
biskopar och fjorton adelsmän, den andra gången några
biskopar och prelater voro tillkallade ,4).

Vid riksdagarne hade riksrådet åter sin plats såsom
den främsta länken af representationen. "Vi Sveriges rikes
råd och ständer, grefvar, friherrar, biskopar" o. s. v. lyder
ingressen till riksdagsbesluten. Enligt denna formel skulle
rådet utgjort den ena och ständerna, alla tillsammans, den
andra delen af riksdagen. Dock finner man, att då de fyra
stånden afgåfvo skilda yttranden, hvart för sig, så
uppträder riksrådet icke skildt, utan med adeln såsom en grupp15).
— Det skulle föra oss för långt, om vi sökte framhålla
helst de vigtigaste af de beslut, som af riksdagarne på

Wingqvist a. a., p. 175, 177.

12) Se t. ex. i fråga om skjutsordningen, 9:de punkten af 1602 års
beslut, Stiernman I, p. 538, och, rörande mått, mål och vigt, 7:de
punkten i Norrköpings riksdagsbeslut 1604, Ibidem p. 556, samt mandaten i
detta ämne 13 Jan. och 7 Maj 1605 i Stiernmans Ekon. förf. I, p. 492—495,
äfvensom Schmedemann a. a. p. 121.

13) Se de i Stiernmans Ekon. förf. införda plakat, mandat och
patent för dessa år.

««) Wingqvist a. a., p. 176, 178.

i») Stiernman I, p. 579, 635.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free