- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
137

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

riksdagsprincipen erhöll under förevarande period. Ty
ehuru jus pnblicum nu hade vunnit mera stadga än förut,
voro dock formerna ännu icke så bestämdt utpreglade, att
icke tillämpningen skulle haft en latitud, som gör det
nödvändigt att taga det offentliga lifvets facta med i
beräkning, när det gäller att bedöma denna tids
statsrättsliga förhållanden.

Rörande riksdagens befogenhet att, med konungen,
stifta lagar, uttalades tvifvelsmål vid riksdagen i Örebro
1614 af prestaståndet, då propositionen om högsta
doms-rättens reglerande genom hofrättens inrättande
behandlades. Man vidhängde Landslagens stadgande, att ny lags
godkännande berodde på folket sjelft, på "kommunerna"
och att riksdagsombuden icke hade fullmakt dertill. Härpå
gaf konungen en skarp deklaration, i hvilken hans rätt att
med riksdagen lagstifta på det bestämdaste framhålles,
ehuru, eget nog, bland de anförda skälen saknas det, som
främst bort åberopas, nemligen 6:te punkten i hans af
ständerna godkända konungaförsäkran. Propositionen blef
efter gjorda jemkningar godkänd. Och derefter torde
riksdagens lagstiftningsrätt icke mera hafva blifvit förnekad 39).
På den judiciella lagstiftningens område har Gustaf Adolfs
regering för öfrigt ej mycket att uppvisa, men på det
ekonomiska gebitet utfärdades under föna delen af denna
period åtskilliga vigtiga förordningar. En del af dem voro
vidtagna efter riksdagens hörande, såsom t. ex. de
omfattande handelsordinantierna 40). Men för andra åberopas
endast rådets medverkan, såsom för tull- och
accisord-ningen 1612, tullordningarne 1614 och 1615, plakatet om

3») Jfr von Steyern a. a. p. 79 f. — Wingqvist a. a. p. 30. —
Cronholm a. a. III, p. 195 ff. — Posse a. a. p. 39—46.

«°) Stiernman, Ekon. förf. I, p. 591, 690. — Jfr von Steyern a. a.
p. 83.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free