Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Gustaf Adolf samlade sina krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Hur Gustaf Adolf samlade sina krafter.
klippranden. Rikskanslern hade genast skyndat tillbaka
till Mainz och därifrån med 7,000 man i ilmarscher tågat
Main uppför till Wurzburg, dit han anlände den 16 juli.
Hit kom äfven ett par dagar därefter landgrefve
Wilhelm med 4,000 man, och efter några veckor äfven hertig
Wilhelm af Weimar från Nordtyskland med 10,000 man,
bland dem fem sachsiska regementen, som Johan Georg,
på Gustaf Adolfs uppmaning, skickat sin bundsförvant.
Baner hade ej heller strax kunnat åtlyda konungens
order. Bayerska trupper, i förening med en liten kejserlig
här, som under ärkehertig Leopold infallit från Tyrolen,
hade tagit flera viktiga platser vid öfre Lech och hotade
nu Augsburg, som endast hade en garnison af 1,100 man.
Staden måste undsättas. Baner kallade därför till sig hertig
Bernhard, som nyss gjort ett glänsande fälttåg i Schwaben.
Han hade slagit Ossa, sprängt bondskarorna vid
Bodensjön, med storm tagit det fasta Bregenz vid denna sjö
och därefter, sopande allt motstånd framför sig, ryckt
väster ut.
Han förenade sig nu vid Augsburg med Baner, och
de båda generalerna, som till skaplynnet mycket liknade
hvarandra, föllo nu öfver bayrarna och österrikarna, slogo
dem i grund och jagade dem hvar och en åt sitt håll.
Ärkehertigen flydde tillbaka till Tyrolen, men hertig
Bernhard följde efter honom, tog med storm Pussen, nyckeln
till Tyrolen åt denna sida, trängde in bland bergen, tätt
i hälarna på de flyende österrikarna och spridande en
oerhörd skräck framför sig.
Så stod han en dag vid ingången till Ehrenberger
Clause, det trånga, väl befästa alppass hvarigenom vägen
till Tyrolens hufvudstad Innsbruck går. I första skräcken
gaf sig äfven denna för ointaglig ansedda plats, och de
svenska fanorna vajade på alpvägarna ofvanför Inndalen.
Då träffade honom Baners, hans öfverbefälhafvares, stränga
order att genast vända om, för att jämte honom marschera
till Niirnbergs och konungens undsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
