- Project Runeberg -  De gamla goda sagorna ånyo utgivna / Första delen /
160

(1909) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bad honom säga vad som var däruti, emedan han ju
vore doktor Allvetande! Doktorn råkade nu i stort
bekymmer och utropade i sin ångest: »Du stackars
Kräfta!» Och se, händelsen gjorde, att det verkligen
var kräftor på fatet. Greven var utom sig av
förvåning och sade: »När ni visste detta, så vet ni utan
tvivel också, vem som stulit penningarna.»

Nu ryckte en betjänt doktorn oförmärkt i rocken
och gav honom en hemlig vink att gå ut. Där stodo
de fyra betjänterna, vilka stulit penningarna och ville
gärna giva dem tillbaka, blott han gåve sitt löfte att
icke förråda dem, ty då kommo de alla i galgen.
De lovade honom alla de penningar de ägde, om han
ville skona dem i detta fall, samt förde honom sedan
till stället, där de stulna guldmynten voro gömda.
Härmed var doktorn tillfreds och gick tillbaka in till greven.

När måltiden var slutad, sade han: »Nu vill jag
se efter i min bok, var de stulna penningarna äro.»
Därpå började han bläddra i abc-boken efter tuppen.
Men det var ännu en femte betjänt på grevens slott,
som noga betraktade karlen, medan han så letade i
boken. »Den karlen ser ju så dum ut som en spån»,
tänkte betjänten, »vad kan väl en sådan veta?» Men
han var likväl icke rätt säker, emedan han hade ett
ont samvete, och kröp därför in i den stora spiseln
för att lyssna på vad doktorn skulle säga.

Emellertid hade vår doktor under bläddrandet i
abc-boken icke lyckats få rätt på den granna tuppen,
varför han började åter vända om bladen, det ena
efter det andra, under det han vätte på fingrarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagoda/1/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free