- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
154

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ostindiska kompaniets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Finland, Kronprins Gustaf, Terra Nova, Gustaf III och Gustaf Adolph. Den
fjärde oktrojen skulle gälla i ytterligare 20 år till 1806, men nu var
kompaniets stjärna i nedgående. Englands, Frankrikes och Hollands handel
på Kina hade uppblomstrat och därigenom utsinade den förnämsta källan
till kompaniets inkomster. Dessutom tillstötte en mängd andra svårigheter.
Flottan, som visserligen ökats med skeppen Sofia Magdalena, Drottningen,
Maria Carolina, Östergötland, Västergötland, Fredrika, Adonis, Fredrik Julius,
Maria Carolina, Prinsessan och Wasa med ett lästetal som för vissa skepp
uppgick till 500 och däröver, började bli ryggbruten. Flere av de äldsta
skeppen kasserades och såldes för spottstyvrar, Göteborg hade gått
förlorat på sin tredje resa och sjunkit utanför Älvsborgs fästning, Prins Gustaf,
eller “gamle Gustaf“ sänktes vid Klippan, ett och annat hade förgåtts ute
på haven.

Slutligen såg sig kompaniet nödsakat att den 1 maj 1809 inlämna sin
konkursansökan. En femte oktroj utfärdades inom kort för ett nytt
kompani, men redan 1813 måste det upplösas.

Vad kompaniets skepp beträffar voro de med sina höga lästetal, sin
tunga last och bestyckning samt sin mångtaliga besättning just inga
snällseglare. I följd av denna skeppens beskaffenhet blevo, anmärker en förf.,
också resorna till Kina ganska långvariga och krävde vanligen en tid av
omkring 18 månader, varav ett år beräknades för själva färden och sex
månader till vistelsen i land. Utsträcktes resorna även till Indien, krävdes
naturligtvis ännu längre tid, stundom ända till 30 månader. Ännu långt
efter Kompaniets dagar lärer man i Bohuslän som exempel på dessa
fartygs tröghet, fått höra den skämtsamma uppgiften, att om en skuta, som
skulle gå till Lissabon efter salt, löpte ut på samma gång som
Kompaniets skepp, så hade den förre lättare seglaren redan hunnit åter till
Göteborg med sin last, innan den väldige Ostindiefararen ännu hunnit lämna
skären utanför staden.

Ostindiska kompaniets långa verksamhet hade för Göteborg varit en
källa till rik och hastig uppblomstring och öppnat allas ögon för stadens
betydelse för den svenska sjöfarten. Under Kompaniet ingick Majornas
storhetstid, helt naturligt för resten, då ostindiefararna utrustades vid Klippan.
I samband med denna hamnplats har jag också i det föregående ordat
om en dylik ostindiefarares utrustning och avgång och vill nu endast
tillägga, att kapten och besättning voro bundna av stränga instruktioner,
vilka av superkargen som den förnämste mannen ombord och direktionens
ombud strängt övervakades. De föreskrevo bl. a. att inga andra än
kompaniets egna fartyg fingo prejas, att inga kvinnfolk fingo komma ombord,
att besättningen skulle väl behandlas och ej hanteras med hugg, slag,
skällsord och eder, att fientligheter från andra fartyg skulle mötas med våld,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free