- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
454

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Breda vägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Landeriet styckades så småningom och den lilla bigränden till Breda
vägen, som i bortåt hundra år bar det Dahlinska namnet, började man i
mitten av 1880-talet utplåna ur stadsbilden. På Dahlins berg reste Oscar
Fredriks tempel sina torn och tinnar. Och över Dahlinska ängen
marscherade storstaden erövrande fram.

Minnens I Dahlins gata? De små lustiga husen, handelsträdgården med
de majestätiska popplarna, det stora trähuset mitt i en klunga av kåkar och
brandgavlar, vilket skvallrade om bättre dagar, om herrgårdsliv och soliditet?

Gränden passade alldeles förträffligt ihop med Breda vägen. Samma
prägel av idyll och fattigdom. I småstugorna där som vid den större
färdeleden bodde plankbärare från Masthuggshamnama, sjömän och
tull-närer och jag skulle kunna nämna många av dem som figuranter i
smugg-laräventyren på 1840- och 50-talen. Ty för sådana var trakten som skapad,
nära stadsgränsen som den låg med stigar över ängarna och genom
dalgångarna söderut, med mörka vretar mellan rucklen och staket, med prång
och hagar, svårtillgängliga vindar, bodar och källare.

Hejderidare och andra tullnärer hade också ett gott öga till Breda
vägens och Dahlinsgatans boställen, men för tre kvarts sekel sedan eller
så gällde det att se upp och inte släppa pistolen, när terrängen
undersöktes. Ty lika ofta voro dessa nästen lönkrogar och venustempel, som
hyggliga bostäder, och blusmännen baxnade inte för att sätta kniven mellan
en tullkarls revben, när de voro ute på lurendrejarstråten.

När Breda vägen och Dahlins gata uppslukades av nyregleringen och
de nya långgatorna bebyggdes, försvunno många gamla minnesrika ställen.

Bort gingo Fröjdeborg och Skådeplatsen, där Göteborgs
sjömannasäll-skaps skyddslingar en gång i tiden hade sin fristad i det gamla
sjömanshemmet. Av dess fridfulla trädgård finns inte ett spår. Borta de små
väna ställena på Sofieberg, omkring Sjölejonet, Victoria, Stenshult,
Johannes-dal och Skogsledet. Borta den lilla stugan vid Breda vägen, där skalden
Wadman bodde några år omkring 1820, eller kort efter det han blivit
bofast i Göteborg.

Bland de nya gatorna här ovanför, vilka med attribut av trappor och
terrasser slingra sig uppför branterna, är Sofiebergsgatan en. Den har sitt
namn efter Sofieberg, som sträckte sig från östra sidan av
Masthuggsåsen ned emot Breda vägen.

Till denna egendom är knuten en lika vacker som storslagen
odlings-bragd, vilken i sanning bär högt vittnesbörd om vad en mans energi och
beslutsamhet förmådde uträtta. Ty man kan gott säga, att den landvinning
som avtvangs de oländiga bergen, den bygd som en gång bröts härute
och gjordes fruktbärande och beboelig var tullförvaltaren Johan
Bergvalls verk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free