Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annedal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
område österut mitt emot Ranängarne och Mölndalsån för samma ändamål.
Den först bebyggda delen av Annedal kallades fordom Albostaden,
förmodligen efter de bondtimmermän från Ale härad, vilka slogo sig ned
här. Dessa i husbyggnadskonst mycket förfarne albönder ha i långliga
tider sökt sin utkomst i Göteborg och i tider av frisk
byggnadsverksamhet tjänat mycket pengar. Ej minst i det sista halvseklet,
landshövdinghusens par preference.
Albogatan är ett namn som minner om denna bondekoloni. Vad själva
stadsdelens namn beträffar härleder det sig från en egendom Anneberg,
som låg på höjden ovanför Hasselbladska ängen mellan Landala och
Slottsskogen. Dess herregårdsbyggnad var ganska oansenlig, omgiven av
lummiga skogsparker. Innehavaren på 1830-talet drev hönsskötsel i stor
skala och hade två hönsgårdar. Den mest bekante Annebergsägaren var
emellertid en inflyttad spanjor Bonilla, en originell, mångfrestande
personlighet, som bland mycket annat var stadens private likkörare.
Annedal hörde judicielt och kyrkligt till Örgryte och låg på Krokslätt
Nordgårdens ägor, men 1868, då Göteborg ville söderut, köpte staden
hemmanet för 15,000 kr. och införlivade det. År 1872 köpte staden
likaledes den näst intill liggande egendomen Ryet för 12,000 kr., uppgjorde
stadsplan för det hela och började år 1874 utlägga gator samt gas- och
vattenledningsnät.
Den då rådande bostadsbristen frammanade en livlig
byggnadsverksamhet: dels av de filantropiskt anlagda Robert Dicksons stiftelse,
Göteborgs sparbank och Arbetarebostadsaktiebolaget, dels av Arbetarnes
Byggnadsförening. Dessa bjödo till att försköna Annedal. Åtminstone ter sig
den rad av tvåvåningars tegelhus, som ligger under Landalaåsens branta
bergvägg, med sina rymliga gårdar, sina lummiga träd och sin fria utsikt
ganska tilltalande.
Alltifrån början blev Annedal alltså en arbetarestad. Dock har alltid
eliten av arbetareklassen sökt sig hit, den som står på gränsen till
medelklassen.
Rika, offervilliga och filantropiskt anlagda män byggde trevliga hus
med trädgårdstäppor härute efter det bekanta Mühlhaussystemet och
uppläto dem på 18 år, att betalas genom amortering. Efter de aderton åren
blevo innehavarne ägare till husen.
— Vilken rikedom på barn i denna arbetarestad! utropade en gång en
turist på genomresa till Slottsskogen. Jag har aldrig på något ställe, med
undantag av Neapel, sett och hört så många stojande barn på gatorna...
Inte äro Annedalsbarnen fina, men inte heller förekomma de i den
paradisdräkt, som napoliungarne på Santa Lucia och angränsande gränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
