Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Otterhällan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stora Otterhällan
erbjödo stadens borgare med barn och blomma ett “fullkomligt nöje
och tidsfördriv". Här höllos också gudstjänster för de till
fästnings-arbetena hitkommenderade lantregementena.
*’ När fästningsverken började anläggas, tog man det vid arbetet
behövliga trävirket på närmaste håll. Och därför fingo Stora
Otter-hällans vackra ekar stryka med. Efter skövlingen ingav det fattiga
borgerskapet, ansökan att få bebygga bergets sluttningar. Detta
beviljades. Huller om buller kastade småfolket upp sina stugor på
avsatserna, omgivna av de obligatoriska hagarna och svinstiorna.
Bebyggarna voro i allmänhet månadskarlar hos köpmännen nere i
staden, tullnärer, mätare, packhuskarlar och hantverkare. Åtminstone
voro de det i 1800-talets begynnelse.
Ja, så befolkades Stora Otterhällan. Och uppe på höjden byggde
Jäcob de Boos sin väderkvarn och Nils Bryngelsson senare ännu en.
Året 1670 fingo emellertid bebyggarna vid bergets fot åt öster
riva sina hus för den blivande Eklundsgatan.
De fattigaste husägarne på berget hade en god inkomst av
in-kvarteringsväsendet, genom vilket alla trupper i staden underhöllos
intill år 1793. Ja, en del hade sin förnämsta bärgning av den plåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
