44 (Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Otterhällan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter ett givet schema. Genom svaren konstaterades om han var en
rätt gesäll, då han fick stanna i härbärget tillsvidare. Klickade det
däremot, även i den obetydligaste detalj i formuläret, kördes gesällen
utan vidare av.

Efter skråförfattningarnas upphävande kommo gilleshärbärgena ur
bruk, således även det på Stora Otterhällan, vilket vi för kuriositetens
skull avbilda.

Stora Otterhällan blev redan tidigt plats för ett av stadens äldsta
skolhus. Detta byggdes 1863 på lägenheten Alphyddan och
beräknades rymma 200 barn. Det invigdes på hösten nämnda år av
domprosten Wieselgren och kvarstår ännu, men begagnas icke längre
för sitt ursprungliga ändamål. År 1909 var nämligen det nya stora
skolhuset på berget vid Västra Liden färdigt och beräknas detta rymma
750 barn.

En annan publik byggnad på berget är den elektriska
kraftstationen — den första i Sverige — vilken uppfördes av ingeniören
E. Bildt i firman G. Bildt & Co. Samma år infördes elektrisk
belysning i Göteborg, och år 1886 övertog det nybildade Göteborgs
Elektriska Aktiebolag stationen på Otterhällan.

Frågan om Stora Otterhällans reglering blev aktuell i och med
omdaningen av stadspartiet nedanför i sänkan mellan de båda
Offerhällorna.

Liksom genom ett trollslag har gamla Hästbacken vid bergets fot
och det forna kasernområdet skiftat fysionomi och erhållit en
harmonisk och rätt imponerande avgränsning mot det andra
Otterhälle-berget eller nuvarande Kungshöjden. Och egentligen återstår här
endast ordnandet av grannskapet till Luntantu och bastionen samt
undanrödjandet av resterna från gamla gasverket.

Omdaningsfrågan utlöstes, som bekant, till att börja med i ett
större inköp för stadens räkning av en mängd rustika fastigheter,
belägna å bergets södra sida, samt i ett stadsplaneförslag av år 1914
för Otterhällan. Tillsvidare kunna vi iakttaga omdaningen vid bergets
fot åt söder och sydväst samt konturerna till den nya uppfartsväg som
skall kallas Västra Liden. Densamma är beräknad som uppfartsväg
till bergets högsta delar och grenas vid det nya folkskolehuset i två
gator, en lägre, som leder fram till huslängor väster om gatan, en
högre som leder upp till Otterhälleplatsen.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/gamlagot/2/0044.html

		Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 / 44 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|