Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagssumma för inköp vid den Fryxellska auktionen och jag nämnde
ett belopp, han själv ökade på det med några hundra kronor “för
att vi skulle vara säkra att det räckte till“.
Jämte de nu nämnda sutto på den tiden vid sammanträdena
längs väggarne museiintendenterna — om vilka det gällde som det
står i Riddarhusordningen om “den unge adeln", att den “stånde
vid dörren, höre och tige“.
Där var bl. a. den originelle A. W. Malm med det väldiga skägget,
han som hade haft sin riktiga storhetstid i mitten av 1860-talet, när
han drog upp den väldiga valen, Balenoptera Carolinae — uppkallad
efter hans hustru — och om vilken han skrev en rätt lustig liten
broschyr. Där var hans antipod och trätobroder, den botaniska
avdelningens intendent, lektor C. J. Lindeberg, spydig och kvick; där
var den store hedersmannen artisten Gustaf Henrik Brusewitz,
dövstum, som ju ej kunde följa med debatten men som satt där så troget
och älskvärt för att vara till hands, öm så påfordrades, och som
t. o. m. en gång, då han missförstod en fråga (det rörde för resten
inköp av ett s. k. kyskhetsbälte) kunde rusa upp i fullständigt raseri;
där var sedan Malms efterträdare Anton Julius Stuxberg, den
originelle gottlänningen och Vegafararen, och där voro åtskilliga andra,
museets nitiske ombudsman och numismatiker Magnus Lagerberg ej
att förglömma.
Det var många intressanta meningsutbyten man då fick åhöra, ty det
var en skara temperamentfulla och högt begåvade män som däri deltogo.
Jag minns mycket väl, med vilken respekt vi skolgossar i början
av 1860-talet följde med vår lärare i zoologi, som för övrigt var ingen
annan än just A. W. Malm, och fingo betrakta dessa uppstoppade
eller i sprit inlagda djur. Den besynnerliga blandningsdoften av sprit,
fernissa, arsenik o. s. v., som kom oss till mötes ur dessa
musei-föremål, hade för oss en egendomlig tjusning. Man hade på den
tiden ej så gott om åskådningsundervisning i skolorna. Det här var
något nytt.
Så minns jag den tid, då Göteborgs musei ritskola inrättades,
icke endast för artistfrön, utan för skolgossar och skolflickor över lag,
och då vi i stora skaror samlades för att under Salomans ledning
pröva nya lärometoder.
Och så hela den rikhaltiga utställningen av industriföremål av
allehanda art, som bredde sig ut i museets undre våningar, och som
tidtals var förenad med det storartade industrilotteriet, vilket avsåg
att uppmuntra Göteborgs hantverk".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
