Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Äldsta teatrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antagligen gouterades de tidigare sällskapens prestationer icke
vidare av det förnämligare borgerskapet, vilket under Ostindiska
kompaniets tid för att tillgodose sitt teatraliska nöjesbehov spelade
säll-skapsteater i sina salonger. Det är också bekant huru den för alla
konstarter intresserade mäcenaten Claes Alströmer hade en särskild
teatersalong med scen och dekorationer i en av sina våningar. Och
lika bekant är att den rike John Hall d. ä. år 1775 byggde sin egen
skådebana vid Sillgatan, vilken ännu skönjes å tomten mellan
Kjell-bergska och Ahrenbergska husen.
Om inte fasaden utmärktes av rundbågar och pilastrar, skulle man
väl knappast tro att byggnaden använts för annat än sitt nuvarande
ändamål — till magasin. Men i slutet av 1700-talet låg en härligare
glans över det gamla magasinet. Den store köpmansfursten — fadern
till den sorgligt ryktbare John Hall d. y. — lät nämligen göra denna
utbyggnad till sitt palats och vigde den till ett Thalia-tempel, där den
societet som gick i stångpiska och knäbyxor gärna samlades och
där, enligt traditionen, en av svenska skådebanans stormän, Lars
Hjortsberg, en gång uppträdde.
Den äldsta offentliga teatern har antagligen byggts kort efter eller
samtidigt med Halls, var belägen i hörnet av nuvarande Post- och
Kvarnbergsgatorna och lär ha uppförts av en av den tidens störste
konstvänner, kommerserådet Patrik Alströmer. Åtminstone antecknas
denne som ägare år 1786, då firman Sahlgren & Alströmer avträdde
sin egendom till fordringsägarne. Därvid nämnes bl. a.
“Comedie-huset här i staden med därtill hörande stenhus och åbyggnader vid
Sillgatan".
År 1802 övergick byggnaden till vinhandlaren och källarmästaren
Ludvig Henrik Chron, och det säges, att den gamla träteatern var
“vackert förgylld, méd loger".
I detta Thaliatempel uppträdde flera av den tidens rätt så
betydande sceniska konstnärer och den första truppen som spelade där
någon längre tid var den som leddes av Paul German och Johan
von Blanc; vidare spelade Petter Stenborgs, Andreas Widerbergs, Johan
Gustaf Simsons, K. G. Seuerlings och J. P. Lewenhagens sällskap.
Av dessa var den som bar det Seuerlingska namnet otvivelaktigt
den mest uppburna, ty K. G. Seuerling var ledare för det första mera
betydande landsortssällskapet i Sverige, därtill en redbar och ordentlig
man, som höll sin trupp i god disciplin. Han efterlämnade ock en
rätt vacker förmögenhet och hans söner och döttrar blevo alla
väl-aktade samhällsmedlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
