- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
491

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgmästare och råd.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huvud, mycken kvickhet och en vidsträckt beläsenhet, men han var
på samma gång en orolig och ärelysten ande.

Hans fader, justitieborgmästaren, dog 1808 och därmed försvinner
det Hummelska namnet ur Göteborgskrönikan. På andra orter går
det emellertid igen genom borgmästarens sonsöner, av vilka en blev
brukspatron i Norrland, en annan kyrkoherde i Skara.

Hans Hummel efterträddes i ämbetet av Eric Elias Brusewitz,
som var justitieborgmästare här åren 1809—1840. Han tillhörde den
gamla ansedda släkt — förövrigt en av Göteborgs äldsta — vilken
med köpmannen Martin Brusewitz under sista tredjedelen av
1600-talet överflyttade från Holland till Göteborg. Martin Brusewitz, vars
fader var hanseatiskt geheimeråd, omtalas i stadens handlingar redan
år 1686, då han gifte sig med Maria Dreijer, vilken således kan
betraktas som den svenska släktgrenens stammoder. Martin
Brusewitz dog den 26 juni 1720 och erhöll i begravningsregistret för
Göteborgs stad det eftermälet: “Han var en rätt israelit, i vilken
intet svek var“.

Köpmannen Martin Brusewitz’ son Johan Fredric Brusewitz, född
1690, död 1744, blev också köpman och var samtidigt stadsmäklare
och rådman. Av hans söner framstå dels sidenfabrikören och
tolags-kamreraren Jacob Gabriel Brusewitz, som på 1700-talet befryndade
familjen med Göteborgssläkten Ekman, samt Carl Gustaf Brusewitz,
som vid samma tidpunkt blev Göteborgs justitieborgmästare och
sedermera hovrättsråd.

Borgmästaren C. G. Brusewitz, död år 1800, efterlämnade två
söner, av vilka den ene jämväl blev justitieborgmästare; den andre,
Elis Fredric Brusewitz, var på sin tid en mycket betydande köpman.

Numera är släktens äldste representant härstädes den noble och
framstående köpmannen och direktören Volrat Brusewitz, om vilken
jag ordat å sidan 165 i detta arbetes andra del.

Född 1771 i Göteborg inträdde Eric Elias Brusewitz i magistraten,
blev magistratssekreterare 1805 och justitieborgmästare 1809. Året
1840 avgick han och dog 1846.

I ämbetet efterträddes han av Patrik Ekman. Denne var född
1791 i Strömstad, blev polisnotarie här i staden 1815, kämnersrättens
president en tid därefter och slutligen borgmästare. Ekman tog
avsked 1870 och dog 1880.

Efter Ekman inträdde Albert Wilhelm Björck i ämbetet och med
honom den som av alla stadens borgmästare i det gångna århundradet
blivit namnkunnigast. Han blev det icke allenast i egenskap av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free