Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla sockerbruket och Brunnsparken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, en liten oas är verkligen det forna sockerbrukets närmaste
granne i väster. Under de lummiga kronornas valv är det
sommartiden så förunderligt fridfullt, och ändå brusar storstadslivet runt
omkring, sjuder och jäser i den stora samhällskupan, där blott en tanke
besjälar de fleste så länge solen skiner: arbete, arbete, arbete! Hit
flyr den trötte för att vila, om ock för några minuter blott. Här
blåsa västanvindarna mera milda och lägga sordin på uppjagade
nervsträngar, under det fontänens våta strängaspel söver sinnet till ro.
Göteborgarne ha alltid älskat Brunnsparken. Därför kan man
lätt förstå, att ett attentat som i början av 1840-talet planerades mot
den lilla oasen, där man tänkte lägga Börshuset, skulle väcka en
storm av förbittring — lika stark som den förslaget om en järnväg
genom allén på sin tid framkallade.
Parken är emellertid i sin nuvarande gestalt icke fullt sekelgammal.
Före 1822 bildade den
en holme i Stora
Hamn-kanalen, kringfluten av
vatten. Den
sistnämnda sträckte en arm
jämväl på södra sidan av
parken och tog i sitt
famntag Gamla
sockerbruket. Rankiga
träbryggor förbundo
Norra och Södra
Hamngatorna med holmen,
vilken kransades av
lummiga buskar.
 |
| Det forna badhuset i Brunnsparken (eftei samtida teckning) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
