- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
766

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavi domkyrka.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GUSTAVI DOMKYRKA.



MITT INNE i det äldsta Göteborg reser sig Gustavi ärevördiga
tempel. Platsen för detsamma är ett helgat rum sedan
urminnes tider, alltifrån stadens grundläggning, då den äldsta
Domkyrkan byggdes här, men templet i sin nuvarande gestalt är ej
stort mer än sekelgammalt.

Det är skiftande öden den gamla domkyrkoplatsen genomgått
under seklernas lopp. Redan året efter det staden undfått sina
privilegier utpekades denna plats för stadens första kyrka. Hon skulle
ligga i stadens medelpunkt och givas konungens namn. Den nya
staden var Gustaf II Adolfs skötebarn och han hade pekuniert bidragit
till kyrkans uppförande genom att för ändamålet anslå den så kallade
Domkyrkotunnan, som dessförinnan tillhört Skara domkyrka och
utgjorde en tunna spannmål för vart kyrkohärberge över hela
Västergötland.

Emellertid dröjde det hela fem år innan staden var ekonomiskt
stark nog att våga bygget. 1626 lades grundstenen till kyrkan, vars
plan med tillhörande begravningsplats omfattade ett vidsträckt kvarter.
Detta hade samma ytinnehåll som i våra dagar, men det antages
att planen i början sträckte sig över den angränsande delen av
nuvarande Kyrkogatan och ändå en bit till.

Kyrkan blev färdig 1633 och hälsades med mycken tillfredsställelse.
Hon benämndes i dagligt tal Svenska kyrkan, i motsats till Tyskan.
Ännu så sent som i mina pojkår hörde jag den benämningen, vilken
överfördes på den nuvarande Domkyrkan.

Först ett tredjedels sekel efter det kyrkan blivit färdig började
man inhägna och pryda den henne omgivande begravningsplatsen.
För detta ändamål planterades 1670 en mängd träd och 1681
uppfördes en hög stenmur, som avgränsade platsen från de omgivande
gatorna. På 1700-talet hade man i muren åt Korsgatan inrättat små
salubodar, ej så olika de Tyska bodarna utanför Christine kyrka.
Tvenne portar, överbyggda med spetsiga tak, ledde genom muren in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:50:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/2/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free