- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3 /
46

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatern i Kungsparken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bestod utom av direktörerna av herrarne W. Ahlström, Axel Bosin,
Erik Johan Hafgren, Carl Fredrik Lagerqvist, Gustaf Mallander,
Frithiof Raa, Richard Wagner, August Warberg och Albert Åhman.
Vidare fruarna Andersson, Pousette, Åhman och Lagerqvist,
mamsellerna Forssman, Anna Eggers, Elisabeth Hartman, Lotten Magnusson,
Therése Paul, Anna Pettersson, Bernhardina Smedberg och Olga
Statlander.

Flera av dessa utgjorde kärnan i Åhmanska teatersällskapet,
vilket sedermera bildade Göteborgs stående teater i början av
1870-talet och om vilket äldre teatervänner ännu i dag tala med beundran
och entusiasm.

Direktörtrion odlade alla genrer: tragedien, komedien, lustspelet
och sångspelet. Bland annat gavs “Den ondes besegrare" —
Over-skous bekanta folkskådespel. Om föreställningen av denna pjäs
Annandag jul 1863 har en gammal krönikör, Schöldström, berättat följande
roande episod:

Huset var utsålt. Publiken i glad julstämning. Och på scenen
voro herrarna mer än vanligt upprymda efter en bättre lunch hos en
teaterälskande grossör.

“Redan vid sin första entré höll Asmodei, för övrigt utmärkte,
representant på att medels det mest realistiska sätt visa, att han var
en fallen ängel; men viljekraften segrade över den knäbesegrande
champagnen, och allt gick bra till den scen i andra akten, då Asmodeus
för Maria skall tolka sitt väsen och sin verkliga natur, huru

En gång jag själv som ängel stod
Det godas urbild nära,

Men störtades i mörkrets flod,

Blev dömd dess fjättrar bära.

Det minne av himlens fröjd jag känner
Min själ förtär och den förbränner...

Men istället fick både den häpna Maria och den häpna salongen
höra från Asmodei läppar:

En gång som bodbetjänt jag stått
Den sköna penninglådan nära,

Men, ack, det blev min hårda lott
Att allt för långa fingrar bära. •

Den lake av sill och salt jag känner
Min röda näve rakt förbränner...

Det var en kostlig parodi på Asmodei aria, som Asmodei
representant förut flera gånger föredragit i Par Brikoll, Vargklyftan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:50:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/3/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free