Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverksföreningen. Skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller borgarbrev för befogenheten att i stad idka ett hantverk eller
en borgerlig näring, ty likasom enligt den äldre statsförfattningen
varje borgare, antingen han var näringsidkare eller icke, måste vara
medlem i något av de gillen, varav stadsmenigheten bestod, så måste
även varje skråmästare vara borgare. Både äldre och nyare svenska
skråordningar fordrade uttryckligen att mästerskapet skulle föregå
burskapet samt att ingen mästare skulle få utöva sitt yrke innan
han avlagt sin borgareed.
Här i Göteborg upprättades det första egentliga yrkesämbetet av
skräddarne 1625, därefter följde bagarämbetet 1648 och
skomakare-och snickareämbetena 1650. Därefter kommo, enligt en uppgift av
Fröding, följande skråämbeten: bryggarnes 1661, tunnbindarnes och
slaktarnes 1672, murmästarnes 1673, vävarnes 1680, hattmakarnes
1681, hov- och grovsmedernas 1682, guld- och silversmedernas 1690,
gördelmakarnes 1695, glasmästarnes 1699, handskmakarnes
1700,peruk-makarnes, brännvinsbrännarnes, formännens och åkarnes samt
kläde-makarnes 1702. Vidare kommo, enligt en annan uppgift: bokbindare-,
kopparslagare-, målare-, sadelmakare-, tenngjutare-, vagnmakare-,
tapetserare- m. fl. ämbeten. Varje skrå hade sin ålderman och sina
bisittare.
Flera av de forna tidernas yrken, vilka hade sin blomstring i det
gamla Göteborg, äro utdöda. Så finnas guldslageriet, tenngjuteriet,
svärdfejeriet och nålmakeriet inte mera.
En mängd av göteborgsskrånas handlingar och dyrbarheter,
såsom ämbetslådor, i vilka skråets handlingar förvarades, välkommor,
pokaler och skänkekannor, sigillstampar, votivplåtar och
härbärgeskyltar äro till sena tider förvarade och kunna ses å museum. Utom
de förut avbildade föremålen återgivas här en välkomma, en
skänkkanna, en härbärgeskylt, ett mästarbrev, ett överstycke till gesällbrev
samt en del skaffareholz’er, vilka sistnämnda utgjorde tecken till
skrå-munskänkarnes värdighet.
Skråna med sina kompakta, yrkesskolade massor, sin
tvångs-organisation och sina stränga reglementen voro en makt att räkna
med, i synnerhet om åldermännen voro politiskt och kommunalt
intresserade. Emellertid blev skråsystemet, “vilket ursprungligen
varit en garanti för friheten och ett skydd för de svage mot de starke,
ett medel till förtryck; därför gick det också under i kampen mot
de nya förhållandenas makt“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
